Vårvisning - Tack för allt, Folkloreprojekt

Hej!

FOLKLOREPROJEKTET ÄR FÄRDIGT. Fredagen den 16 maj hade vi vårvisning på skolan. Alla elever ställde ut helt otroliga kollektioner, och alla förberedelser skulle fixas tills det var dags för betraktarna att anlända.

Tavlan

- Som bakgrund till "montern" (som bestod av ett halvt bord) bestämde jag mig för att hänga upp en kapaskiva från taket. Efter många funderingar till utsmyckningen och vad som borde ställas ut bestämde jag mig till sist för att framhäva det samiska samtidigt som två andra arbeten skulle matcha i kombineringen.

- Därmed pryddes kapaskivan av träbakgrunden (samma som på visitkortet och flygbladet) och på den satte jag tre mönster från förra året på små fyrkantiga kapaskivor, för att få höjdskillnad och djup i bakgrunden samtidigt som det sticker ut och blir lite roligare än bara platt. Jag var här mycket noga med att det jag ställde ut passade ihop hyfsat väl, trots att det var olika projekt, för att utställningen skulle kännas enhetlig. Dessa mönster passade bra ihop med bakgrunden eftersom de hade liknande färgschema - en glad upptäckt som jag tacksamt utnyttjade.

- Mitt på tavlan (kapaskivan) satte jag en ram av svart papper. Häftmassan kom till räddning så att jag kunde anpassa alla föremål på tavlan. Särskilt mycket hjälpte det när jag skulle placera ramen i rätt förhållande till nästa idé, nämligen en projektor som visade hela min process. Detta gjorde att en liten TV bildades i mitten av kapaskivan.

- På bordet bredde jag ut två olika dukar, en vit och en mörkt grå, som delade bordet på mitten. På så vis fick jag en sida där ett projekt kunde stå, och en sida där Folklore-projektet visades. För att förtydliga det samiska - och för att flaggan är en viktig del i arbetet - tillverkade jag en liten flagga på en pinne som som fick stå på bordet.

Varför bildspel och projektor?

Eftersom så mycket bilder tagits under processen som inte visats någonstans mer än på bloggen (dock långt ifrån alla här heller) tänkte jag att det kunde vara ett roligt komplement till alla färdiga arbeten på bordet. Även de fulfina bilderna visades, men jag tyckte om att folk fick se hur mycket arbete som lagts ner, hur många månader och dagar där arbetet gått snett och inte fungerat innan det slutgiltiga resultatet kom till som låg framför dem.

Nu är det inte mycket kvar såhär inför sommaren, så jag hoppas ni som orkat läsa alla romaner till inlägg får ett riktigt härligt sommarlov och får njuta ordentligt av solen!
Tack för att ni hängt med i denna otroliga process som verkligen har fått mig att utvecklas och skapat många nya och nyttiga erfarenheter - nu tackar jag för detta arbete och väntar ivrigt på nästa!

Ha ett underbart sommarlov allihopa!

Kram
Annie

Folklore - från 2D till 3D!

Hej igen! (observera att detta inlägg publicerats först en månad efter att det var aktuellt.)

Just nu är det extremt mycket att göra och vi kämpar allihop på i dundrande hastighet. I inlägget "Folklore - nu blir vi digitala!" skrev jag om alla mina produkter och hur de designades. Nu var det dags att ta designen till nya nivåer - det var dags att göra 2D till 3D!

Tillverkningen av den grafiska profilen

Logotypen
Gestaltas i alla sammanhang, i olika format. Denna kan även tryckas i svartvitt, men detta har inte varit aktuellt ännu. Ibland är logotypen fullständig, ibland är mönstret borta och finns i form av något annat bakom som gör logotypen till sin helhet.

Bärkassen

Steg 1. Jag ritade upp ett helt stycke med rätt mått och där vikningar var inräknade på ett långt med en aning sladdrigt papper.

Steg 2. Limmade ihop stycket till en kasse och skrev ut text och logotyp (utan mönstret i) som sedan veks i förväg och limmades på kassen i fyra delar. Efter att andra påklistringen gått snett och det blivit luftbubblor på det sladdriga pappret bestämde jag mig för att göra om allt fast limma dit (med löst lim) delarna innan jag satte ihop kassen, detta gick snett då pappret gick sönder och delarna blev skrynkliga och fick luftbubblor. Då bytte jag för tredje gången till ett tjockare papper, men insåg snart att den första kassen (som jag sparat) hade torkat och fått ett bättre resultat än någon av de andra. Så, fjärde gången gillt bytte jag tillbaka och fortsatte på den första versionen av kassen - som blev slutresultatet.

Steg 3 (och lite innan steg två). Innan ögat limmades på klistrades banden på (de smala halverade och de tjockare ett enda band eftersom detta var i mindre skala än kudden) för att sedan träs under ögats konturer och komma upp igen ovanför.

Steg 4. Hälften av banden som skulle fortsätta upp var längre än den andra hälften. Dessa tvistades och limmades fast med starkt lim för att sedan fortsätta i en fyrfläta runt till de andra banden. De andra banden limmades på men klipptes av för att kunna möta flätan på motsvarande ställe så att det skulle se ut som om flätan bestod av alla band.

Steg 5. Ytterligare en fyraslingors-fläta gjordes på andra sidan kassen - här med svarta och vita band med två olika bredder.

Nu var kassen klar!

Förpackningen

Förpackningen ritades ut på ett stort och tjockt ark kartong i vitt. Sedan klipptes hela formen ut i ett enda stycke (se bild). Loggan skrevs ut och limmades på för att sedan få irisen utklippt. Därefter limmades en plastbit (återigen laminat) på insidan av hålet. Texten om produkten (kudden) och symboliken bakom skrevs ut och limmades på baksidan av förpackningen.

Visitkortet

Visitkortet gjordes av tjockare papper som skars ut och limmades ihop till en liten ficka. Här användes logotypen på samma sätt som på förpackningen: på fickans mitt med utklippt iris som har ett transparent skikt av plast på baksidan. Inuti fickan finns en text med kollektionens namn som syns genom plasten när ingenting befinner sig i fickan. Själva visitkortet finns i två varianter. Båda bär "Tillsammans-isär"-mönstret på ena sidan och informativ text på den andra. För att låta ögat vilas samtidigt som man påminns om det samiska är bakgrunden där informationen står i svartvit, något diffus renpäls respektive träådror. När kortet är i fickan syns mönstret genom ögats iris - logotypen blir då fullständig.

Detta inlägg är från början skrivet under processen, men blev försenat på grund av allt arbete.

Ha det bra!

Kram
Annie

Folklore - nu blir vi digitala! BD

Hej eller "slutförd 100%" som det heter på det mer digitala språket!

Folkloreprojektet närmar sig slutet. Jag har arbetat dubbelt med både den grafiska profilen och tillverkningen av produkterna. Det krävs att man gör dem omlott, eftersom t.ex. en kartongs storlek måste anpassas efter produktens, men tillverkningen kommer beskrivas i nästa inlägg. Jag vill understryka att företaget och kollektionen är påhittade - ingetdera existerar officiellt i verkligheten, utan är ett skolarbete på en gymnasial utbildning. ;)

Kollage av produkterna

När ritningarna var färdiga i datorn började jag skapa en bakgrund till att presentera varje enskild möbel på, ungefär som ett slags kollage av varje möbel. Grundtanken och inspirationen är att på ett så enkelt men behagligt sätt presentera dem på ett löpande band - som representerar de "samiska banden" jag använt mig av. Att de ligger på löpande band kan också tolkas på andra sätt. Till exempel det faktum att nybyggarna i princip tog över allt och så småningom spred sig industrialismen över Norden. Träet på ena sidan av den vita "oskyldiga" randen som står på motsatt sida till det same-inspirerade (och numera välkända) Tillsammans isär-mönstret symboliserar att samerna och sättet att leva sida vid sida med naturen på traditionellt vis som man gjort sedan urminnes tider plötsligt fick flyttas åt sidan medan nybyggarna tog över.

Sedan ligger kollektionens same-inspirerade möbler ovanpå nybyggarnas vita linjer (anledningen till att jag lagt de tre skikten horisontellt är en koppling till de raka linjerna i Tillsammans-isär-mönstret) och visar att samernas historia har lagts fram för att visa att de finns än idag. Som en påminnelse att samerna finns kvar, att de har en otrolig historia och att det har gestaltat i någonting mjukt och vackert. Längst upp på varje produkts kollage finns en kort beskrivning av den bit av historien som möbeln gestaltar. Texten ligger på en rektangulär "plastliknande" form som symboliserar att trots att plasten (nybyggarna) i detta fall ligger ovanpå det samiska ("pälsen" och "Tillsammans isär"-mönstret) ligger ändå samernas historia ovanpå plasten. Om det finns en tanke i symboliken med det är lämnat åt andra att få reflektera över.

Logotypen

Logotypen var ett krångligt projekt till en början, men rätt som det var kom idén till mig och plötsligt hade jag en skiss efter bara några minuter.

Först funderade jag över vilka symboler som jag tycker skulle kunna beskriva min kollektion. Jag var inne på rejäla kängor med "Tillsammans-isär"-mönstret, en fot som i vandringen, vantar, konturer av renhorn, träd och bara mönstret i sig. Ingenting kändes rätt. Sedan började jag istället fundera över vad kollektionen står för - jag har ju faktiskt tagit delar ur historien och belyst dem i gestaltningen av varje möbel och inredningsdetalj. Kollektionens namn hade jag ju redan, d.v.s. "Tillsammans isär" som senare med hjälp av en kontaktperson med samisk bakgrund fick ett tillägg på samiska: "Okto Ovttas - Tillsammans isär". Det var först nu som "företagsnamnet" kom till efter många, många, många förslag där jag vred och vände på namnförslagen tills detta kom som en blandning av internationell engelska - för att kunna sprida budskapet hos fler än bara svenskar - barnen - eftersom det är ett företag som tillverkar barnmöbler- och det faktum att samernas folk är en ursprungsbefolkning. Namnet blev då "Indigenous Child Design" men förkortades till "I C Design" i samband med att slogan kom till som lyder "Other people see history, I C Design". Typsnitten som används här är till för att påminna om grottmålningar, fornskrift samt handskrivet och lite kritliknande för att symbolisera barnen; Herculanum och Papyrus.

När jag tänkte på vad jag ser i kollektionen dök snart ett öga upp som idé - mycket tack vare min slogan. Att använda ett öga säger mycket om vad syftet med kollektionen och företaget är: att kunna se en historia för något fascinerande och vackert trots att folket idag är en minoritet och historien lätt känns avlägsen oss. Jag gjorde därmed ett dokument med förslag på logotyper, men fastnade genast för första idén även om jag var mycket osäker på om den verkligen var vad jag sökte. Det visade sig att det var vad jag sökte, efter mycket om och men. I ögat ritade jag upp Tillsammans isär-mönstret, och i datorn kunde jag sedan lägga till färger. Det var då som själva irisen på ögat förstorades en aning, och det blev jag mycket förtjust i då det påminde om ett förstoringsglas - något  jag själv hade som barn. Då gav logotypen intrycket av att man håller ett förstoringsglas över mönstret (som symboliserar samerna) och visar upp det (historien) - precis som i kollektionen där varje möbel belyser specifika delar av samernas historia. Eftersom jag ändå hade fått med i princip alla färger jag skulle använda i serien och dessutom gärna ville ha färg på sidorna om irisen, lades träet till och vips var logotypen fullständig!

Bärkassen

Det vita som omger ögat visar hur mycket nybyggarna tog över, hur avskalade och moderna deras uppfinningar blev. Genom att det vita är vitt och inte naturfärgat blir nybyggarna mer påtagliga. Ögat är ett förstoringsglas som "visar" det lilla Tillsammans-isär mönstret som symboliserar samerna, eftersom de tyvärr är en minoritetsgrupp idag. Även om samerna är en minoritet är det de som sticker ut här, de är de som är färgglada - som äntligen får synas. Just färgen vitt visar på hur nybyggarna skalade av de gamla traditionerna till kala och moderna föremål som här symboliseras av vitt. Det kan också symbolisera ren(!)heten och oskuldsfullheten som nybyggarna tycktes vara utåt sett, men vars handlingar var allt annat än harmlösa.

På ena sidan kassen är färgerna svart och vitt. Det symboliserar det man inte tänker på och som "bara finns där" men som man inte undersöker närmre. Man VET att samernas traditioner är gamla och att de är en minoritetsgrupp, men hur många som inte har samisk bakgrund undersöker det? Det är därför halva slogan kommer in på denna svartvita sida: "Other people see history", bara rakt av. Men vänder man på kassen möts man av ett sprakande färger och mönster som sprudlar av energi - det är då man ser på djupet, och andra delen av slogan är därför "I C Design" (som naturligtvis läses "I see Design"), som också är "företagets" namn. Eftersom några av mina nyckelord genom serien berör områden som att känna och upptäcka för barnens skull (och de nyfikna äldre) är banden inuti ögat riktiga istället för tryckta. Vissa av banden fortsätter sedan ut från sin plats i "förstoringsglaset" och upp mot kassens topp. Där delar de sig (isär) och tvistar sig - eftersom historien beskriver tvister mellan samerna och nybyggarna - ut från kassen i en lång fläta som går runt (isär) men kommer sedan tillbaka i den andra halvan av banden (tillsammans igen, se bild). Detta bilder då handtaget och liknande fläta finns på motsatta sidan av kassen, fast då i svart och vitt.

Förpackningen till kudden

Eftersom kollektionen innehåller mycket enkla former och mycket rustikt, ville jag inte att förpackningen till kudden skulle vara alltför komplicerad. Inte heller kändes det rätt med en vanlig fyrkantig låda med lock på - det vanligaste man kan tänka sig. Istället funderade jag på mer mjuka former som är skojigare att hålla i. Det, tillsammans med att jag började studera formen på en kudde gav tanken på förpackningar som ibland brukar följa med CD-skivor. Det var precis vad jag sökte, så logotypen åkte på tillsammans med företagsnamnet och kollektionens namn. Därefter kom jag på att man kunde utnyttja produkten som skulle var INUTI förpackningen, så eftersom Tillsammans isär-mönstret redan existerar på kudden fick "irisen" (eller "förstoringsglaset") vara genomskinligt. Från spjälsängens idé om att nybyggarna orsakade hinder för samerna tänkte jag använda samma princip här genom att återigen sätta plast ovanpå mönstret, med skillnaden att plasten blir ett fönster på förpackningen.

På baksidan av förpackningen ska information om kudden stå - historien och symboliken bakom.

Visitkortet

När visitkortet designades tänkte jag mycket på förpackningen, men också på ett par inspirationsbilder som gav kreativ inspiration på många vis. Kollaget som gjordes till visitkortets inspiration från början är ingen idé att lägga ut på grund av det faktum att bilderna endast kan urskiljas om man zoomar in på en dator eftersom de är så otroligt många - och små. Men för att beskriva dem kort var de flesta mycket annorlunda idéer. Gärna fickor som man stoppade i korten i, text som ploppade upp, plast som utnyttjades och några som byggdes om till något helt annat.

Smygtitt på ett bakgrundsmönster...

Mitt visitkort blev framför allt inspirerat av två andra designade visitkort, men kanske ett framför det andra. Den föreställde ett visitkort inuti en vikt ficka med ett otydligt huvud på, där håret var utklippt och färgades till träbrunt eller silver när visitkortet var i. Detta nappade jag på och det passade särskilt bra att jag redan planerat att göra urklippt iris på logotypens öga på förpackningen, då det också gjordes här. Dessutom var det roligare att kunna dra ut visitkortet så att något händer, att man får upptäcka och fysiskt arbeta genom att känna på de olika formerna när man får det, eftersom det också är en barnkollektion. Dessutom är själva handlingen - att först titta genom ögat som ett förstoringsglas och sedan dra ut kortet för att studera närmre, ta ut samerna ur skuggan av nybyggarna - symbolisk. Plast sattes även här för hålet för att återkoppla till förpackningen, för att inte tala om idén med att produkten skulle utgöra "Tillsammans isär"-mönstret här ersattes med mönster på visitkortet inuti fickan. På så vis fulländas logotypen när visitkortet är i (se bild)!

Som en rolig detalj när kortet är utdraget dyker kollektionens namn upp i irisen inuti fickan. Själva kortets baksida finns i två upplagor. Dels med svartvit diffus bakgrund i päls och dels i trä. Det ger ett väldigt stilrent intryck och kan återkopplas till kassens svartvita sida, men ger också plats åt informationen som står i de typsnitt som också använts i namnen, "Herculanum" på "företagets" namn och slogan och "Papyrus" på kollektionens namn som också används på den övriga informationen. En ytterligare anledning av kortets design är för att påminnas om den samiska uråldriga historien när man läser informationen, vilket är varför det är så diffust. Man ser det men får en chans att reflektera över det man sett, vila lite från all uppenbar symbolik och tänka själv i det vilande stilrena.

Hangtag

Att veta hur en hangtag vanligtvis ser ut är inte så lätt när det inte handlar om kläder; därför gjordes även här ett rejält kollage med en massa inspirerande kreativa hangtags. Beslutet föll dock på att ha en rätt klassisk form som var enkel, men samtidigt spännande att upptäcka. Därmed blev designen en hangtag i tre lager. Tredje lagret längst bak består av informativ text, företagsnamnet och kollektionens namn. Andra lagret i mitten har "Tillsammans isär"-mönstret inpräglat så att man kan känna upphöjningarna på ytan, då blir det plötsligt mycket mer som händer än om mönstret bara skulle varit tryckt platt. Det första lagret som ligger längst fram ovanpå det inpräglade är av genomskinlig plast (ofärgad liksom resten av plasten i arbetet) med logotypen, "företags"-namnet och kollektionens namn tryckt på - även här utan mönster i mitten, vilket istället utgörs av mönstret på lagret bakom. Här har jag dock vänt på det hela så att plasten är runtom och på ögat, men att irisen är ihålig så att man kan känna mönstret på andra lagret.

Alla tre lager knyts samman av en metallring som dels symboliserar den ring som är på flaggan, som också binder ihop de fyra elementen (färgerna på banden) och dels kan återkopplas till metall-"pärlorna" på sängens spjälor.

Flygblad

För att andra ska få en aning om vad kollektionen handlar om och för att långsamt väcka nyfikenheten använder jag mig av visitkortets diffusa svartvita päls- och träbakgrund. Flygbladet är sedan uppdelat på två sidor av samma blad, så att ena sidan (med pälsbakgrund) visar logotypen och företaget samt kollektionens namn och den andra sidan (med träbakgrund) innehåller text både på svenska och engelska. Layouten på informations-sidan är arbetad utifrån övre vänstra hörnet och diagonalt till det nedre vänstra (eftersom man läser från vänster till höger kändes den varianten mest bekväm att läsa). Två bilder bredvid varje textstycke får representera arbetet; den tillverkade kudden och prototypen av spjälsängen.

På grund av upphovsrättsskäl finns inga bilder på de färdiga produkterna med här på bloggen.

Vi hörs i nästa inlägg! :)

Kram!
Annie

Folklore - Handskar på!

Hejhej!

Nu var det ett tag sedan jag gjorde inlägg, eftersom jag väntat in arbetsprocessen. Såhär i slutkampen är det hög tid att berätta om tillverkningen av spjälsängen och inredningsdetaljen! Jag kommer dela upp tillverkningsprocessen i olika stycken för att ge en klar bild av hur det gick till. :)

SPJÄLSÄNGEN

Från skiss till stomme

- Innan det var dags att besöka en träslöjdssal behövdes mallar till sängen. För att få till hornen i rätt skala fick jag använda A3-papper, dator med Photoshop, projektor och verktyg som penna och tejp. Därmed tejpade jag upp pappret på tavlan och tog upp Photoshop-filen med konturen av hornen på datorn.

Med hjälp av projiceringen kunde jag prova mig fram tills hornen på pappret hade de rätta måtten. Skalan fick bli 1:3 eftersom det var mest passande i storlek. Sedan var det bara att måla av och klippa ut i hård papp.


- När hornen var klara gjordes mallarna till de båda kortsidorna, långsidorna samt benen (som gjordes enskilda) och måtten på spjälorna. Alltihop togs med till slöjdsalen där materialet blev plywood, eftersom det var ett lätthanterligt material med synliga ådringar. Med hjälp av mallarna var det sedan enkelt att rita upp spjälsängens delar. Dessvärre blev första mallarna fel då jag målade med ådringarna åt fel håll (bravo) och därmed insåg hur viktigt det var att ådringarna gick nedåt istället för i sidled på sängen. Tack och lov hände detta innan något hann sågas.

- Eftersom jag inte är snickare fick jag hjälp att såga ut alla basmått med sticksåg, för att lättare kunna hantera det finstilta. För att inte hornen skulle spricka valde jag att göra dem och en av kortsidorna (utan ben än så länge) på en och samma bit.

- Efter detta var det dags att återbekanta sig med en gammal vän: kontursågen. Med skeptiska tankar skulle hornens slingriga mönster sågas ut. Det gällde att hålla sig i kragen under hela sågningen, men efter mycket knåpande var hornen till sist färdiga.

- Nästa steg var att få bort en stor bit trä i mitten på varje sida. För att lyckas med det fick jag först borra hål i varje hörn av rektanglarna på plattorna och sedan såga ut formen med kontursåg med utgångspunkt i hålen. Därmed var det bara att köra så rakt som möjligt till vare hål tills varje rektangel kunde tas ut ur plattan.

- Slipningen blev nästa steg. Det utfördes på det gamla hederliga sättet: med slipkloss och slippapper. Detta var inte bara nödvändigt för att få mjuka kanter utan också för att inte träet skulle spricka med tanke på hur smala sidorna var. Faktum var att jag slipade hornen redan innan jag borrade i plattan i förgående steg, för säkerhets skull. Tyvärr hjälpte inte mina försiktighetsåtgärder, så vissa skavanker blev det. Men, precis som samernas hemtillverkade föremål ska det synas att det blivit tillverkat av mänskliga händer och inte av maskiner. Perfektion symboliserar nybyggarna, som jag ser det. När samerna tillverkade föremål var det viktigaste att de fungerade och (beroende på vilka föremål) var fina och vackra, inte perfekta.

- Trots att skavanker också visar på att ett föremål har en historia behövde vissa oundvikligt stora sprickor lagas. Detta gjordes bäst med träspackel i ungefär samma gulaktiga nyans som träet. När det hade torkat var det dags att färga träet!

- Mörk bets var det som användes eftersom ådringarna fortfarande skulle synas. Anledningen till att träet skulle vara mörkt är en tolkning av gammalt trä som blivit mörkare med åren, eftersom samerna är ett ursprungsfolk, men också för att det påmålade symboliserar den påmålade fasaden som nybyggarna försökte gestalta om att de och samerna skulle kunna leva sida vid sida och idka olika näringar, dessutom är att färga trä inte särskilt naturligt men det är samtidigt inget som man tänker på när man ser på sängen. Då blir symboliken för nybyggarna (den påmålade färgen på träet) inte påtagligt, men finns ändå där - precis som sängens syfte.



Med vit labbrock på som fick mig att se ut som en vetenskapsman lades betsen alltså på träet på båda sidor (för att de första sidorna skulle torka fortare användes en värmepistol). Så, efter mycket stänk var sängens delar plötsligt mörkbruna istället för ljusblonda. Tyvärr blev färgen lite gråaktig på de ställen som hade träspackel, men jag gillar hur man kan se att möbeln är tillverkad för hand och inte på fabrik. Lite skavanker här och där - det ger möbeln karaktär och vittnar om en historia precis som för samerna. Om samernas hemtillverkade föremål hade sett ut som perfekta, fabrikstillverkade produkter - då hade det inte känts samiskt.

- När alla delar var färdiga limmades de ihop med trälim under tryck (bild till vänster). Sedan fick jag hjälp med att sätta enkla, träbitar som lister inuti (eftersom rädslan för att sängen skulle spricka om jag gjorde det själv var ganska stor) som sedan kunde bära upp en masonitskiva som madrassen senare skulle kunna vila på. Spjälorna sågades ut med rätta måtten av långa rundstavar.

- Väl tillbaka i skolan limmades först och främst de små rektangulära benen (eller fötterna om man så vill) på.

Nu var stommen färdig!

Färgglada textilier och spjälor läggs till


- Till sängens kortsidor användes matta band i grönt, blått, rött och gult (de samiska färgerna). Dessa häftades diagonalt på plats med en häftpistol. Likadant gjordes sedan med banden i motsatt diagonal riktning som också vävdes under och över de andra banden (se bild till höger). Detta upprepades sedan på motsatt kortsida.


- Min första tanke var att spjälorna skulle kläs in i hopsydda band, men eftersom detta är en skalenlig prototyp skulle det blivit alldeles för smått och det fanns inte tid till det. Alltså fick jag klura ut ett annat sätt att lösa problemet, vilket resulterade i att istället klippa ut tygremsor av ett vanligt naturfärgat bomullstyg och sedan med vattenfasta posca-pennor rita ränder längs med längderna. För att få ränderna relativt raka använde jag ett papper som stöd. Sedan var det bara att med hjälp av limpistol vira in varje rundstav (spjäla) i tygremsorna.

- Ibland gick detta bra, men ibland blev det bergskedjor av alltihop. Det kunde se ut ungefär som bilden till höger...

- På spjälorna skall en typ av "pärlor" träs över tyget för att symbolisera nybyggarnas ankomst. Dessa "pärlor" är i själva verket en bit metall som ska likna metallfärgad plast (symboliken kan läsas i tidigare inlägg). För att visa detta i modellen använde jag mig av värmeljusens aluminiumform. Kanterna klipptes ut och slipades försiktigt för att få en blankare och mer metalliknande yta. Sedan klipptes de i mindre bitar som rullades och limmades på de klädda spjälorna, fyra stycken på var och en.

- Spjälorna fästes sedan med hjälp av limpistol med jämna mellanrum i utrymmet på spjälsängens båda långsidor. För att göra sängen säker för barn har jag tagit reda på hur ungefär hur stort avståndet mellan spjälorna måste vara för att inte barnet ska fastna och hur långt ner madrassen måste vara för att göra spjällsängen ergonomiskt utformad.

- När spjälorna var på plats användes genomskinlig
plast (i detta fall ett laminat som laminerats utan innehåll) för att klippa ut lagom stora rutor som sedan limmades utanpå vävningen enligt symboliken mellan samer och nybyggare
(se inlägget "Folklore - en process från kaos till mening") på var sida om vävningen på
kortsidorna.






Madrassen

- Eftersom spjälsängen görs som en prototyp använde jag en hård pappskiva istället för en riktig madrass för att gestalta själva madrassen. Pappen limmades ihop som en låda utan lock som sedan täcks över med ett vitt bomullstyg.

- Eftersom jag ville använda ett mer miljövänligt alternativ är "pälsen" givetvis fuskpäls - också det har en symbolik som kan läsas i det redan nämnda tidigare inlägget. "Pälsen" kommer att ligga runtom hela madrassen, men bilda en barriär runt ett hål i mitten där "lakanet" finns (också denna anpassning för barnen kan läsas i det tidigare inlägget). Alltihop limmas sedan fast för att sedan föras ner i spjälsängen för att ge sängen den slutliga finishen!

Spjälsängen är därmed färdig, sånär som på kudden...!

KUDDEN

Kudden görs i form av ett heltäckt (igensytt) kuddfodral med Tillsammans isär-mönstret på.

- Första steget som tog längst tid var att väva samman banden på det sätt som jag hade designat virtuellt. När det var gjort nålades de fast på ett vitt bomullstyg med de rätta måtten (plus sömsmån, se bild till höger).

- Steg två var att sy fast banden. Eftersom de röda och blå banden skulle vara dubbelt så breda (då mönstret skulle stämma i den stora skalan) syddes alla band på med olika respektive färg på tråd endast med raksöm rakt över för att hålla samman. Svårast var naturligtvis de blå banden då dessa låg underst i mönstret och därför  hade extremt många "hopp" för att inte sy med fel trådfärg i banden.

- Därefter klipptes baksidan ut i ett enda stycke (likadant som framsidans grund).

- Sedan var det bara att sy ihop delarna och vränga verket ut och in, därefter stoppades innerkudden i och det sista hålet syddes igen förhand.

Kudden var då färdig!

Hoppas detta var givande läsning, mer om den grafiska profilen kommer i nästa inlägg. Men tills dess, ha det bra! :)

Kram! <3
Annie

Folklore - få en enkel inblick i samernas historia!

Hej, här kommer ett mini-inlägg!

Samernas historia sträcker sig sedan urminnes tider och kan vara svår att få en överblick på, men den är riktigt intressant!

Här är en annorlunda men roligt utformad guide i samisk historia i korthet med lite roliga bilder i, som jag antar är rätt ny då jag själv inte sett den när jag besökt hemsidan tidigare. Läs och låt dig fascineras!

http://www.samer.se/user/tour_html/index.html

Kram Annie

Folklore - det våras för processen

Hej igen!

Nu var det ett tag sedan jag skrev om folklore-projektet, och en hel del har hänt på vägen. I detta inlägg tänker jag i punktform beskriva min process från det att alla idéskisser var klara till den punkt jag befinner mig på idag, nämligen den grafiska profilen och tillverkningen av produkterna.

Valet av medlemmar i kollektionen

När alla idéskisser av produkterna var färdiga var det dags att välja ut fem av de tio som skulle ingå i kollektionen. De andra finns därmed enbart med i redovisningen av processen. De fem slutliga finalisterna blev:

• Barnpallen

• Golvlampan

• Spjälsängen & madrassen

• Kudden

• Bordslampan

Ritningarna och Photoshop

Ritningarna skulle vara i fyra perspektiv: Frontvy, sidvy, toppvy och isometriskt perspektiv. De som var mest krångliga att få till var pallen på grund av de runda formerna och spjälsängen med alla dess detaljer. När ritningarna var färdiga skannades de in på dator så att de kunde redigeras digitalt. Såhär kunde dessa två av produkterna se ut:






När jag sedan skulle ge färg och känsla åt produkterna i Photoshop började jag med golvlampan, mest för min egen nyfikenhets skull. Jag studerade vanliga golvlampor - speciellt skärmen - för att det skulle se så verkligt ut som möjligt. Där hittade jag också både träfärg och pälsfärgen (i syntetmaterial, även om den på datorn ser verklig ut) vilket senare skulle prägla resten av produkterna. Resultatet blev detta (se bild nedan):





Som andra produkt att färglägga gjorde jag spjälsängen, eftersom den var svårast. Eftersom jag hade problem med att rita hornen i isometriskt perspektiv för hand, gjorde jag endast dessa i front, topp och sidvy. Från sidvyn (där hornen syntes rakt framifrån) kunde jag sedan i Photoshop tänja dessa till rätt perspektiv, det vill säga 30° vinkel. Sedan blev hornen i 3D då jag gjorde kanter med skuggor och dagrar tack vare övertonings-verktyget.

Spjälorna fick förändras från de alldeles för kostsamma samebanden till något som får representera dessa; nämligen vanliga matta, enfärgade och betydligt billigare tygband i röd, grön, gul och blå - de samiska färgerna. Madrassen kommer vara i syntetpäls, och mittersta delen blir i vanligt, hederligt bomullstyg - eftersom bomullstyg är det mest vanliga idag och samerna tog vad de hade som var rejält förr i tiden. Så här såg resultatet av färgläggningen av spjälsängen tillsammans med madrassen ut:

Pallen, kudden och bordslampan gjordes på samma ritning, för att spara papper och tid. Så här såg det ut:

Och så här blev dessa i färg:

Av alla produkter skulle två tillverkas i verkligheten. Jag valde kudden som inredningsdetalj, eftersom den uttrycker mönstret som talar för hela kollektionen. Den skall vara i skala 1:1, det vill säga naturlig storlek. Som möbel valde jag spjälsängen och madrassen, eftersom de är en favorit som också uttrycker mycket som berör kollektionen i sin helhet. Dessa tillverkas i skala 1:3, men mer om detta kommer efter nästa inlägg eftersom jag anser att det är ett helt eget kapitel i sig. Nästkommande inlägg kommer att handla om den grafiska profilen och kollage av produkterna.

Ha en härlig helg!

Kram Annie

Folklore - en process från kaos till mening

Hej igen!

Folklore-projektet är igång och vi har kommit en bit på väg. För att kunna berätta hela processen krävs att allt kommer i tur och ordning, hela vägen från början. Jag har strukturerat upp detta inlägg i flera punkter för att kunna få någon slags ordning i den långa processen. Här är alltså min arbetsprocess, som börjar med hur det var att välja, men för enkelhetens skull (och för att ni läsare inte ska behöva slita håret i frustration över inläggets längd) lägger jag ut en slags "innehållsförteckning" för inlägget här i början (tyvärr kan man inte trycka sig vidare till den delen av inlägget, även om jag önskar att det gick).

Innehåll:

Att välja inspirationsområde - Hur jag valde område att inspireras av
Inspirationen från Sápmi - Hur jag bytte inriktning
Historien på nytt - Kollektionens byggstenar
Barnen - Mitt val av målgrupp
Vilka är samerna? - En beskrivning av samernas historia
Flaggan som gav kollektionen färg - Val av färg och form
Tillsammans isär - Beskrivning av de tio möblerna/inredningsdetaljerna:       1. Barnpall
Specifikationer - Kort om verkställandet från skiss till ritningar                     2. Barnbord/Lekbord
                                                                                                                3. Golvlampa
                                                                                                                4. Spjälsäng och 5. Madrass
                                                                                                                6. Kudde
                                                                                                                7. Värmeljusstake
                                                                                                                8. Klädhängare
                                                                                                                9. Bordslampa
                                                                                                                10. Byrå
Att välja inspirationsområde

Mitt intresse hamnade i den nordiska folkloren - dels för att det är intressant med obekant historia från den del av världen man bor, dels för att dess mönster och former tilltalade mig. Däremot kändes skandinaviskt folklore som i svenskt/finskt/norskt inte tillräckligt intressant - kanske för att det redan kändes för bekant? Eftersom jag virkar mycket på min fritid fastnade jag därför för de färgglada babusjkorna med deras "mormorsrutors"-liknande dräkter och inspirerande arkitektur i annorlunda och roliga former. Sedan tänkte jag ett steg till, och för att utmana mig själv var tanken att använda en kombination från två områden. Det var här jag kom i kontakt med den samiska kulturen.
Mitt första collage blev således en blandning av dessa och jag vill understryka ordet utmaning i detta val.
Jag hade dessutom valt att ha barn som målgrupp, eftersom det är något jag inte jobbat med tidigare och det verkade intressant att bredda erfarenheten, men detta gjorde tyvärr inte precis saken lättare, och de möbler som fanns på pappret var en gungstol som liknade en babusjka med en hastigt ditslängd detalj från samerna (en slags båt som jag inte hade en aning om vad det egentligen var) som "skidor" längst ner, och en påbörjad byrå i form av en rysk sorts hatt (som jag inte heller hade en aning om vad den symboliserade), alltså en serie mest i ryskt tecken utan innebörd - totalt kaos.
Två lektioner senare med lite råd och guide kom till slut insikten om var problemet låg: för mycket och för komplicerat.
Trots att de två möblerna jag fått ihop såg ryska ut var det inte ryskt folklore som fastnat i tankarna, utan det samiska. Alltså fick jag tänka om, gjorde en ny research och ett nytt collage där allt var samiskt. På så vis fick hela projektet en het ny vändning, det fick ett syfte och ett nyväckt intresse.

Inspirationen från Sápmi

I det nya kollaget (det gamla var också sparat för att kunna följa min egen process) fanns inte bara bilder utan också text. Jag började söka reda på mer om vad som fanns bakom den fascinerande fasaden: Samernas historia.
Detta gick så långt, att det till sist blev utgångspunkten; kärnan i kollektionen. Genom att ta reda på så mycket som möjligt om deras historia och sedan välja ut vissa delar började jag bygga upp möbler och inredningsdetaljer utifrån den. Det var otroligt intressant och äntligen kändes det som om kollektionen hittat sin mening och sin röda tråd - nu fick jag fram mina tankar på papper till skillnad från tidigare när tankarna och pappret varit isär.

Historien på nytt

Nu hade jag alltså målgruppen och inspirationskälla. För att hitta vilka typer av möbler och inredningsdetaljer som skulle finna med skrev jag upp en lista på så många jag kunde komma på och valde de typer jag kunde tänka mig i denna kollektion.

Syftet med min kollektion vill jag ska vara att ta fram det som blev förtryckt och bortglömt, men som ännu lyckats leva kvar längst upp i vår del av världen. Det är intressant att se hur en historia kan likna så många andra; hur vissa sekvenser verkar upprepa sig i historien. Till exempel, arbetade vi med ett projekt i historian där jag valde att ta reda på mer om debatten om indianernas människovärde och Bartolomé de Las Casas. Till min stora förvåning var den händelsen inte särskilt olik det som hände Samerna, fast i en annan skala. Liknande händelser kan vi se genom historien som t.ex. i Australien som brittisk koloni och Andra världskriget.
Eftersom händelsen som drabbade samerna tycks vara av "mindre skala" och därför ibland något man inte funderar så mycket över till skillnad från då till exempel Andra världskriget ville jag ta upp deras historia genom att tydligt visa vad den här kollektionen bygger på. Därför kan man först uppfatta möblerna och inredningsdetaljerna som en aning övertydliga, men det är alltså poängen.

Barnen

Detta är alltså en barnkollektion mellan de ungefärliga åldrarna 0-6 år, och tanken är alltså att anpassa mått och utseende för att passa in i ett samiskt inrett barnrum i nutid. Nyckelorden här är:

- Upptäcka
- Känna
- Prova
- Roligt/Glatt
- Färgglad

Men också

- Rustikt
- Stabilt
- Hållbart
- Mjukt
- Rolig/Skojiga former
- Spännande
- Miljövänligt/ofarligt

Om jag lyckas hålla hyfsat väl på dessa punkter har jag fått fram det jag ville med att satsa på möbler och inredningsdetaljer för barn.

Vilka är Samerna?

Det finns till och med viss forskning som tyder på att Samerna kan vara det sista resterande folk som härstammar från hela EUROPAS ursprungsbefolkning. Samerna är ett folk som bott i norden sedan urminnes tider. Det jag tagit reda på är tyvärr en väldigt förenklad version av Samernas historia, på grund av tidsbrist då detta trots allt är en skoluppgift med datum för utställning då vi förväntas vara färdiga. Däremot har jag tagit reda på mer än det jag skriver här, vilket naturligtvis är mer utvecklat. Här är de delar jag valt att anteckna ur historien (förenklade och förkortade) och de som är färgade används som inspiration till möblerna.

- Samerna är ett ursprungsfolk.

- Efter att inlandsisen smält började de nordliga landet befolkas, detta område kallas Sápmi, som sträcker sig över gränserna till nuvarande Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

- Bas för försörjning - familjegruppen. Detta typ av samhälle kallades Siida och hade olika gränser och jakt- och fiskerättigheter. Man flyttade och bodde i grupper om 2-3 familjer.

- Vildrensjakten blev viktigaste försörjningssättet och vid 1500 före vår tideräkning kallades typen av samhälle för sijdda, som motsvarade ett effektivt jaktlag på ca 10 familjer som kämpade, bodde och flyttade tillsammans. Detta gav en stor trygghet och visade på en stor gemenskap där man delade på saker och ting.

- Intresset för Sápmi växte. Utifrån betraktades området som öde, och det var här som tvister uppstod om landet i norr.

- Kyrkorna i norden och Ryssland fördömde Samernas tro, stöttade sina egna staters regeringar och därmed också territorieanspråket på Sápmi.

- Under en tid tvingades samerna betala skatt till TRE olika länder, eftersom de bredde ut sig över gränserna, och detta innebar naturligtvis enormt hårt arbete. Man ville kunna räkna samerna till svenskar för att komma åt territoriet och andra fördelar.

- Samernas rörlighet som nomader ansågs hotfullt och oberäkneligt. Det tycktes så att staten därmed inte kunde säkra anspråket på territoriet i norr.

- Man började vilja ha nybyggare och bönder norrut, och i och med den Svenska silvergruvan Nasafjäll blev det än viktigare med svenskt territorium på samisk mark.

- För att locka nybyggare att bosätta sig i norr trots klimatet och förhållandena angav man femton års skattefrihet och att slippa gå ut som soldat i krig. Dessa fördelar gjorde att fler nybyggare flyttade norrut, precis som man ville. Väl bosatt där fick nybyggarna order om att de inte fick störa samerna i näringsutövningarna eftersom dessa var väsentliga för bidraget till statskassan. Dessutom skulle nybyggarna bara odla på obrukad mark.

- Man tänkte att Samerna och nybyggarna skulle kunna leva sida vid sida och idka olika näringar.
Samerna skulle leva på jakt, fiske och renskötsel medan nybyggarna skulle leva på odling och boskapsskötsel. Detta var vad man tänkte i fantasin. I praktiken och verkligheten gick det inte att enbart livnära sig på odling i det kalla klimatet, viket skulle få många konsekvenser och framtida handlingar.

- Renskötseln var ännu en viktig näring och tack vare det hade samerna fortsatt stark ställning. Vid mitten av 1700-talet vann Samerna faktiskt i tvisterna över nybyggarna.

- Nybyggarna började slå sig ner på samiska marker, samerna hade då inte längre tillträde till t.ex. fiskesjön. Detta var bara början på nybyggarnas övertag.

- Konflikter uppstår då nybyggarna börjar klaga på skadegörelse på grund av samernas renar. Det är nu som nybyggarna börjar slå sig ner på allvar utan att samerna kunde hindra hur de gjorde detta. Det är nu som lyckan vänder för samerna. De förlorar allt fler konflikter i domstolen.

- Idag har fiske och jakt mindre betydelse. Stora företag "dammsuger" sjöarna på fisk. Däremot är fiske och jakt än idag ett viktigt komplement för renskötande samer.

- Gränserna mellan länderna som går och gick genom Sápmi hindrade Samerna en hel del. Det var så illa att man ville försöka bevisa påståendet om att de inte skulle vara skandinaviskt urfolk, så att de inte skulle kunna ha någon makt. Däremot tyder studier och forskning på det motsatta.

Historien visar hur Samerna som ett ständigt vandrande och hårt arbetande folk fick stå ut med nybyggarnas förtryck. I och med situationen för samerna och deras historia som ursprungsfolk har de i alla tider varit mycket praktiskt lagda. Verktyg och förnödenheter tillverkades och kom från deras egna skapelser och därför tillverkades heller ingenting som var onödigt. Samma tanke har jag som motto i min kollektion, men som överförts till dagens typ av objekt. Jag försöker alltså använda mig av samernas principer som man hade då för att överföra till kollektionen nu.

Flaggan som gav kollektionen färg

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/72/Sami_clothing_1.JPG

Förutom trä, som var den självklara nämnaren i material och färgsättning (och i och med att trä var en viktig naturkälla), inspirerades jag mycket av samernas traditionella dräkter där den antagligen mest kända är kolten. Dessa färger skrek samiskt och eftersom de finns i alla deras dräkter och dessutom antagligen kunde finnas för att just dessa gick att framställa tyckte jag att de var en utmärkt färgsättning. Inga förvecklingar, inga nymodigheter, bara samiskt, rent av - precis som jag ville ha det: tydligt. Nedan ser ni en bild av en traditionell, samisk kolt som bärs av männen.

Men det var när jag sökte reda på annan fakta om samernas historia som färgerna verkligen började blomma. År 1886 fick samerna en erkänd designad flagga och en nationalsång. När man läste om denna flagga fick jag reda på 

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sami_flag_large.png

att färgerna är direkt plockade från samiskt traditionella färger och att färgerna hade betydelser.

Grön

Växter/Natur - landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad.

Blå

Vattnet som är ett livselexir.

Röd

Elden - sår för värme och kärlek.

Gul

Solen som står för långsiktigt liv.

Ringen

Den runda ringen i flaggan str för månen (blå) och solen (röd) och är symbolen för andlighet som binder ihop de fyra elementen.

(Information från http://www.samer.se/1146 )

Tillsammans isär

Nedan följer en lista över möblerna och inredningsdetaljerna i samma ordning som de designades samt syfte, historia och tanke bakom dem (Observera att de delar av historien som möblerna beskriver INTE är i kronologisk ordning! Istället har jag lagt vikten vid att beskriva dem i arbetsprocessens ordning).

1. Barnpall

Denna möbel började faktiskt som en bordslampa innan den utvecklades till en pall. Lampfoten skulle vara grov och stabil - precis som hemtillverkade saker är. Här hittade jag vilka basfärger och material jag ville använda mig av i kollektionen.

Eftersom samerna var ett vandrande folk tyckte jag att bästa sättet att gestalta det hårda livet var genom deras välkända, rejäla och hemtillverkade kläder gjorda av skinn, päls och textil. En ständigt återkommande detalj är pälsmössan som jag fastnade för dels genom bilder av både barn och vuxna med dessa mössor, men också för att de visar vilket typ av klimat de har att göra med. Alltså ville jag att själva lampskärmen skulle vara av syntetpäls, eftersom det är dagens sätt att återanvända våra resurser, eftersom plast är ett material vi har idag och samerna använde sig av det de hade.

En bild som jag använde mig av på kollaget visade en flicka klädd för en ordentlig vinter (kollagen finns inte med på bloggen på grund av upphovsrättsskäl). Hennes klädsel (eftersom det är en barnkollektion) gav inspiration till lampfoten. Problemet var, att hur jag än vred och vände på denna lampa kändes det inte helt rätt. När samiska band enbart blev fotens dekoration kom jag fram till att den kändes för klumpig och för tät. En lampa ska ju helst ge ifrån sig ljus utåt, och det kändes fel i denna variant av lampa. Sedan utvecklades tanken på barnen i samband med vandringen, och vad är då inte bättre att ha som "fot" än en fot? Så, jag började experimentera med detta och gjorde först en, sedan två ben (eftersom det blev på tok för ostadigt med bara ett). Nedre delen ser precis ut som barnens (och vissa vuxna) kläder och det enda mössan saknar är samiska banden som istället återkommer senare i kollektionen. Plötsligt insåg jag istället att detta liknade en pall mer än en lampa, och där hade idén slagit rot

Tanken med denna pall är att den ska likna ett barn, och därefter är materialen mjuka så att man får känna och kunna mysa, formerna är runda och roliga att upptäcka och utseendet påminner om en jämlike för barnen. Dessutom har pallen drag från roliga karaktärer i Astrid Lindgrens barnklassiker Ronja Rövardotter där man skrattar gott åt rumpnissen som fått Ronjas alldeles för stora mössa på huvudet, precis som den stora pälsmössan på pallen där bara benen sticker fram.

Förutom detta roliga på utsidan finns också en allvarligare underton, eftersom det för samerna gällde vandring och hårt liv för ALLA, även barnen.

Såhär såg processen för den färdiga pallen ut i loggboken

2. Barnbord/Lekbord

Denna möbel började med historien och samernas ursprung. Eftersom samerna är ett ursprungsfolk tänkte jag mig rötter som samerna "växer upp ur" (symboliskt) och hur samiska symboler berättat sagor sedan urminnes tider. Inspirationen kommer från samernas kivar där ristade mönster i alla dess former berätta varsina olika berättelser. Jag hade hittat bilder som den nedan där oregelbundna symboler berättar något som bara de samiska folket förstår. Min tanke var därför att göra en slags "bergs"-skiva som bord med en barnsaga inristad ovanpå. På detta sätt lever historien fysiskt vidare och det blir något mer att känna på än bara en plan bordsskiva.

http://commons.wikimedia.org/wiki/
File:S%C3%A1mi_mythology_
shaman_drum_Samisk_mytologi
_schamantrumma_037.png

Som rötter tänker jag mig uppochnervända "renhorn" (som naturligtvis inte är riktiga) eftersom renarna blev så viktiga att man på sätt och vis kan tacka dem för att samerna lever kvar idag (om än i  betydligt mindre mängd). Dessa liknar rötter och gör att tankarna går från att något växer upp ur marken till att något utvecklas uppe på bordsskivan. Däremellan, på bordets "runda" kanter (det är viktigt att tillägga att inte bordet ska vara helt runt, eftersom det inte får vara perfekt, precis som samernas historia och med tanke på att saker och ting var hemmagjort och inte fabrikstillverkat och dessutom får en större känsla av berg och sten) ska det vara en rand av den redan kända syntetpälsen för att påminna ytterligare om hur renarna höll ihop samerna genom regn och skur, d.v.s. historien.


3. Golvlampa

Efter fler inspirationsbilder byggde jag upp en golvlampa. Formen på den långa foten var viktig för mig, eftersom den skulle vara rolig för barn, annorlunda men samtidigt rejäl och rustik. Materialet blev trä, och formerna hittade jag i de samiska banden, på bilderna nedan, där jag använde mig av detta mönster:
<><><><><><><><><><><><><><><><><><><><><>


Därefter tog jag upp den tidigare tanken med pälsmössan som lampskärm, men denna gång i större storlek vilket skulle ge mer ljus då insidan inte är syntetpäls utan platt och vit, vilket reflekterar ljuset. I och med formen på foten kom jag och tänka på den del i historien där samerna flyttar uppåt i landet av flera olika anledningar, men i stora drag mer eller mindre "trycks" de upp till norr trots att de faktiskt till en början var utspridda över Norden och Skandinavien. Vägen dit var säkerligen trasslig och hade nog sina upp- och nergångar, vilket gestaltas i lampans fot: samernas vandring norrut.

Eftersom det alltmer fylldes på med samer i norr lät jag lampans skärm vara stor medan foten av trä endast står på en plattform betydligt mindre och som endast pryds av samiska band. Det visar alltså hur samernas befolkning minskade i syd allteftersom vandringen drogs uppåt i landet och hur befolkningen ökade i norr.

4. Spjälsäng & 5. Barnmadrass

Den fjärde möbeln är den jag senare har valt att gestalta i en skalenlig modell. Denna möbel började som en idé till en gungstol, och då syftar jag på själva spjälorna. Sedan tänkte jag mig in i möbler som finns i barnrum och då fick det bli en spjälsäng. Huvudmaterialet här skulle vara trä, och jag kände att de samiska banden behövde framhävas i någon möbel, och i denna får detta representera färgen hos samernas liv. För att gestalta en spjälsäng tog jag hjälp av bilder från olika håll: jag ville nämligen av den skulle se så klassisk och enkel ut som bara möjligt. Det grova träet skulle påminna om när allt tillverkades av egna händer (samiskt hantverk kallas för "Doudji"), och därför skulle det inte finnas några "konstigheter" med sängen. Ren, klassisk och praktisk skulle den vara.

Idén som jag först hade för gungstolens spjälor var att klä in dem med samiska band. Denna idé överfördes sedan till spjälsängen, och utvecklades även på andra håll.

Historien bakom denna möbel kom fram i samband med att kortsidorna skulle göras. Jag ville ha något annorlunda och lite mer färgglatt på för att pigga upp sängen en aning. Det var nu jag utvecklade idén med de samiska banden. Tänk om man skulle lägga ihop dessa, en vävd yta med flätade band? Från att på TV ha följt kändisinredare återanvända t.ex. skärp till att väva en stolsits kom jag att tänka på att göra samma sak med de samiska banden. Det skulle dessutom knyta samman mönstret på spjälorna med sidorna. När jag ritad tid banden insåg jag viken del av historien som jag skulle fortsätta bygga upp möbeln på.


När nybyggarna kom för att bosätta sig i Sápmi och inkräkta på deras marker lyckades samerna ändå hålla ihop, och det är anledningen till att de finns kvar än idag. Genom att låta de samiska banden representera samerna, satte jag glas på båda sidor som representera nybyggarna. Utifrån sett trodde man att de skulle kunna leva sida vid sida, men i själva verket pågick mer under ytan. Därför syns de detaljer som representerar nybyggarna inte särskilt väl, eftersom de just hade börjat inkräkta på samisk mark. Eftersom glas är ett "nyare" material passade det bra att låta vara "nybyggarna". Då "spärrar
glaset in" de samiska banden, men det

syns inte utifrån, eftersom glaset är
genomskinligt.

För att visa detta ytterligare ska spjälorna även ha pärlor med jämna mellanrum, på samma höjd. Det är viktigt att de är perfekt placerade (se bild till höger) och därför skapar en enad front - nybyggare mot samer. Till en början tänkte jag mig pärlorna i de samiska färgerna, men efter lite läsande och påminnelser om historien låter jag dessa pärlor vara av plast i metallfärg, då gruvan i Nasafjäll innehöll silver och
plast definitivt är ett nytt material som
kommit på senare år.

Eftersom denna del av historien är när nybyggarna just kommit ska samiska symboliken och inspirationen ännu vara den mest dominerande och därför har jag låtit kortsidan vid huvudkudden prydas av ett par renhorn i trä (se bild nedan). Dessa ska vara platta från sidan, vilket gör att de från vissa vinklar inte ser ut som horn. Detta ger också lite symbolik kring att nybyggarna

börjat komma och förändra.

Madrassen (kudden är nästa detalj i kollektionen)

Nu var alltså utsidan färdig (notera att bilden nedan är en grovskiss ritad på frihand och därför ej innehåller hornen), och det var dags att se efter insidan. För att barnet ska kunna ligga som man gjorde förr i tiden, i mjuka pälsar i lappkåtor tänkte jag göra ett lakan som har en slags "barriär" runt med upphöjt tyg i syntetpäls. Precis som när man själv var liten och kunde gosa med filtar och gosedjur runtom och det faktum att man förr i tiden ofta svepte in barnen i en filt (se skiss till höger) blir det samma härliga känsla här med. Kudden kommer berättas närmare om senare.

Detta är grovskissen (utan madrass och horn) till spjälsängen

Möbel 6: Kudde

När mönstret för spjälsängens siddekorationer skapades utvecklades det och jag skapade ett mönster som används till flera olika objekt i kollektionen. Genom att ta färgerna från flaggan och sätta dem i "vävda" ränder fick jag fram en historia som i stora drag beskriver hela samernas kamp mot nybyggarna. Färgerna symboliserar alla samer och de vita springorna däremellan är nybyggarna och staten som försöker ta sig igenom och inkräkta på deras land. Trots allt förtryck har samerna som sagt lyckats behålla släktet och lever vidare än idag, och det är detta jag gestaltar eftersom det vita finns överallt men inte helt lyckas tränga igenom. Det var här som kollektionens namn kom fram. Eftersom samerna höll ihop men ändå  blev påtvingade att splittras tänker jag kalla denna kollektion för "Tillsammans isär". Om jag hittar vad det heter på samiska, är det namnet.

Samiskt hantverk kallas för "Doudji"

Så, eftersom denna kudde i princip beskriver alla möbler och hela historien tänker jag göra denna inredningsdetalj i naturlig storlek. Den har hela kollektionen som den byggts upp på och som stöder mönstret, vilket gör den viktigt att framhäva.

7. Värmeljusstake

En inredningsdetalj jag tyckte hörde hemma här var de gamla, hederliga ljusen, som ett komplement till lamporna med den moderna elektriciteten. Ibland måste vi påminna oss om en tid då eld var det enda ljuset, som också ger en slags sammanhållning och ännu är en stor mysfaktor i många nutida hem. Eftersom detta är en barnkollektion vill jag inte använda stearinljus även om ljusstaken står oåtkomlig för barn, på grund av många risker med det. Däremot kan värmeljus i djupa "skålar" vara en bättre tanke, vilket var precis vad jag använde mig av.










När jag tänker på ljusstakar ser jag ljus i olika nivåer som sprider sitt mysiga sken åt olika håll, och för att hitta hur många som ska vara på varje våning kom jag att tänka på två delar ur historien. Dessa delar utspelar sig tidigt, när nybyggarna ännu inte hade kommit. Det handlar om hur samesamhället utvecklades; från Siiida till Sijdda. Genom att ha en "stam" i trä (precis som samernas material, miljö med träd och det faktum att man säger "stammar" om olika grupper) låter jag tre stycken ljus vila på var sin "gren" ut från stammen på första våningen som får motsvara de tre familjerna. Nästa våning innehåller nio stycken ljus på längre grenar (också de i en cirkel) runt stammen. Ett ljus ska vara i mitten på samma våning (på stammen) och dessa representerar de tio familjer som utgjorde ett effektivt jaktlag. Eftersom det är tre ljus på våning ett är det 3x3 ljus som sticker ut från nästa våning för att skapa ett harmoniskt yttre med udda antal.

Om man tittar ovanifrån ser hela formen ut lite som en sol, vilket står för långsiktigt liv. Detta för att hela ljusstaken beskriver samernas samhällsutveckling och för att solen ju består av eld, liksom ljusen (solstrålarna) på ljusstaken.

Ljusskålarnas design är inspirerade av de ständigt återkommande garntofsarna som syns på flera samiska hantverk. Dessa vände jag uppochner på och representeras genom ränderna i färg på de genomskinliga ljusskålarna - de är av genomskinligt glas eftersom man ska kunna se de små solarna, som också representerar de små solarna som är barnen. Först hade jag tänkt glaset från bottnen av glasflaskor, men av säkerhetsskäl är det bättre att smälta återvunnet glas så det blir ordentligt gjort. Visserligen representerar glaset nybyggarna i andra möbler, men även om detta inte är huvudtanken här kan man reflektera över om det kan symboliserar vad som skulle komma att hända..?

Möbel 8: Klädhängare

Det första jag frågade mig själv vid den här tidpunkten var: Hur ser en klädhängare ut? Sedan ändrades den frågan till: Hur ser en vill jag att en barn-klädhängare ska se ut?

Därmed började jag med att rita upp en klassisk stereotyp av en klädhängare (klädkrokar) för väggmontering. Eftersom stereotypen av en krok påminner lite om fiskekrokar kom jag att tänka på en del av historien där nybyggarna tar samisk mark så att de inte längre hade tillgång till fiskesjön. I och med detta tänkte jag att man kunde byta ut krokarna mot fiskekrokar (se bild till vänster). När den första idéskissen fanns på papper, insåg ja att den inte kändes som en del av kollektionen. Utseendet blev alldeles för annorlunda och dessa "fiskekrokar" kändes främmande bland de andra möblerna som i sina naturnära former påminner mer om skog och
                                                                                    torra land än vatten.

 Alltså började jag utveckla krokarna till mer neutrala sådana (se bild till höger), och eftersom samerna efter nybyggarnas ankomst inte längre hade tillträde till fiskesjön tänkte jag avtrubbade krokar som får representera fisket och otillgängligheten. Dessvärre kändes detta inte heller rätt - det gjorde inte kollektionen rätta - och trots de enkla formerna i den "nya" idén började jag på nya möbler som gjordes emellan inan jag kom på något som liknade en fortsättning.

När detta tillfälle till slut kom, var det tack vare insikten i att man inte måste ta all information och alla tankar så bokstavligt. Mina tankar om att dekorera en klassisk klädhängare med bältet från kolten var inte heller rätt, men det var då det slog mig att om någonting påminner det minsta om krokar, så är det renhorn. Problemet var dock att den designen redan använts och dessutom är något man ofta ser i dag. Tanken med fisket fanns dock ännu kvar och det var det som guidade mig genom dimman. Alltså skrev jag upp mina tankar i en omvandling.
Renhorn ---> Symboliserar renens betydelse.
Krokarna ---> symboliserar fisket som "stals" från dem.

Först tänkte jag mig två renhorn, och eftersom de är fristående kan man flytta runt dem och sätta dem i valfri höjd och på valfritt ställe, vilket passar bra för att få dem i barnhöjd. Sedan insåg jag att det nog trots allt hade varit snyggare att bara använda en, eftersom det då inte tar så mycket plats och att renhorns-idén inte blir för uppenbar. Att bara använda ett renhorn rakt av kändes däremot lite för enkelt. Visst symboliserar det rätt historia, men det säger inte mycket om fisket, och den sticker inte ut på det sätt jag ville. Det var då det gick upp för mig att färgen inte nödvändigtvis måste vara brun, och för att följa färgschemat tänkte jag att man kunde använda någon utav alla de andra färgerna. Vad är då en bättre färg att symbolisera fisket än blå?
Så, min tanke var att eftersom deras traditionella dräkter (t.ex. kolten) finns i olika mörkblå nyanser kan även hornen vara i olika nyanser. Genom att därför göra mörka, täta, mörkblå prickar på en något ljusare blå bakgrund skulle känslan på nära håll även påminna om fiskfjäll. Om man ser helheten, hur man närmar sig inredningsdetaljen, kan man säga att man vid första anblick (på ytan) tycker sig se ett renhorn (som symboliserar samernas renar och därmed samerna) men vid närmare anblick upptäcker fiskinspirationen och därmed hur livet egentligen förhöll sig (under ytan). Precis som staten som trodde att de skulle kunna leva sida vid sida när det i själv verket var mycket mer komplicerat än så. Man kan säga att färgen avslöjar sanningen om symboliken.
Såhär löd en mening jag skrev efter den tredje idén i ren protest i loggboken, för att kunna acceptera mina egna tankar när jag utvecklade denna idé:

Det ÄR INTE fiskekrokar. 
Det SER INTE UT som krokar.
Men det SYMBOLISERAR fiskekrokar
Eftersom det ÄR krokar.

När jag sedan gjort färdigt alla möbler kom jag i underfund med den tanken att det på långt avstånd påminner om samernas liv - mer i skog än vid vatten - och att kollektionen i sin helhet (åtminstone för mig) känns lite "skogsaktig". Därför lade jag till en liten detalj för att förhöja både intryck och syfte med denna märkliga klädhängare: En stam. Hornens former påminner nästan löjligt mycket om en trädkrona, och vad är en krona utan sin stam? Så, en stam som fästs mot väggen och där "hornen" kan höja och sänkas kom till och färgerna blir detsamma som kollektionens numera välkända märke: ränder i de samiska färgerna.

Sedan insåg jag naturligtvis att resultatet skulle bli kaotiskt och nästan lite clownlikt, vilket gjorde att jag åter tog bort ränderna men behöll stammen och målade dit gammalt, hederligt trä som dessutom finns i nästan alla andra möbler inom kollektionen. Enkelt, klassiskt och passande men som gjorde att historien fortfarande behölls. Helt enkelt en inredningsdetalj som matchar resten av kollektionen mycket mer än tidigare.

9. Bordslampa

Den här inredningsdetaljen kom från början till som ett eko av den ursprungliga bordslampan som blev en pall, fast långt senare. Eftersom jag fortfarande ville ha en kraftig fot och redan var inne på tanken med träd, skog och naturnära färger, kom bilden av en björk som en blixt från en klar himmel. I och med detta är utvecklingen av denna lampa relativt kort, men lyckas ändå förmedla den del av historien den bygger på.

När jag skissat upp stammen av ett träd funderade jag mycket på huruvida man skulle kunna få ut ljuset utan att behöva sätta en glödlampa på toppen. Då kom jag på att man kan sätta lampan inne i stammen, och med hål som ljuset får stråla ut genom. Hålen är placerade på ett sådant sätt att de ersätter de "ränder" som vanligtvis förekommer på björkar. På så sätt blir lampan dessutom praktisk - precis som samernas funktionella hantverk - på det sätt att den både kan stå upp och ligga ner, vilket gör den väldigt flexibel och därför kan passa in i många olika situationer och miljöer - du bestämmer själv hur den ska vara.

Historien kring denna lampa är hur det hela förhåller sig idag - nästan som resultatet av hela händelseförloppet. För det första symboliserar det faktum att det är en avhuggen bit av stammen hur nybyggarna tog samernas marker och att markerna därmed blev "blockerade" (avhuggna) för samerna.

För det andra har jag många gånger i detta inlägg nämnt att det finns mycket få samer kvar, men bara det faktum ATT de finns kvar är väldigt starkt även om det tyvärr inte finns så många. Detta visar jag genom att låta hålen visa att det finns få kvar men att nybyggarna syns mest och är många fler nu än då - som lagret runt lampan - och man kan säga att denna inredningsdetalj är som en motsats till spjälsängen, där situationen är många samer och få nybyggare. Men hålen är inte tomma. Genom dessa flödar ett varmt ljus som kommer från en och samma lampa - kärnan. Det symboliserar det jag skrev om tidigare, som också inspirerade till "Tillsammans isär"-mönstret, nämligen att de lyckades hålla ihop trots att nybyggarna inkräktade på deras land . Ljuset representerar samernas sammanhållning, trots att hålen är få och spridda över stocken skiner samma ljus som härstammar från samma kärna ännu klart genom dimman.

10. Byrå

Den här möbeln började som en följd av ljusstaken. Jag ville väldigt gärna använda mig mer av inspirationen från tofsarna, men ihop med annorlunda former som är spännande att upptäcka för barn. Anledningen till att det just är en byrå och inte en garderob är för att barnen ska kunna nå sina kläder (även om det då gäller äldre barn). Problemet med den första skissen var att historien saknades. Det kändes som om historien lags till i efterhand, och då blev hela konceptet fel. Trots det gav den första skissen mycket inspiration till den andra, där även den delen av historien jag hade valt följde med.

Den första skissen var alltså ett experimenterande med material och former. Jag började med att rita upp en stereotyp av en klassisk byrå (enligt min uppfattning) och sedan upprepa golvlampans diamantmönster som det mellersta lådan av tre. På så sätt blev alla tre lådor olika roliga former som inte precis liknar något man är van vid att se. Nackdelen med det är ju dock att min princip skulle vara som samernas: praktiskt och klassiskt. Alltså känns det lite som om jag tappat tråden, även om materialen i trä, päls och en duk med kuddens mönster på kändes rätt inom kollektionen. Inspirationen från tofsarna var naturligtvis i knopparna på lådorna, men där den mellersta lådan av syntetpäls skulle sakna knopp - den trycker man på för att få upp, men inte heller det kändes särskilt klassiskt.

Alltså började jag skissa på en ny byrå. Delen av samernas historia där tvisterna om rättigheterna fanns och att landet uppe i norr från nybyggarnas sida betraktades som öde följde med även här. Däremot fick jag släppa tanken på FÖR klassiskt, eftersom jag ännu ville rikta in mig på en rolig form och med mycket material att känna på för barnens skull. Därmed började jag bygga upp hela formen på byrån utifrån diamantmönstret från de samiska bandens detaljer (precis som för golvlampan) och fick till en V-format byrå med den ödsligt tomma träfärgen framtill. De två nedersta lådorna blir därför två annorlunda former (men som är betydligt lättare att förvara vikta kläder i till skillnad från den mittersta lådan i den första skissen) där jag behållit knopparnas inspiration från tofsarna där dessa skulle vara mjuka att hålla i, även om jag bytte ut garn mot syntetpäls för att man ska få en förnimmelse om det som faktiskt fanns i det nordliga landet.

Här arbetade jag alltså mycket med "bakom fasaden"-tema, vilket ledde till att byrån på alla kortsidor omges av det rutiga "Tillsammans isär"-mönstret från kudden. Då ser man alltså inte mönstret (som representerar det som fanns i norr, d.v.s. samerna) från framsidan, utan bara kal mark (träet). Sedan, för att formen ser ganska opålitlig ut - precis som nybyggarna såg på det nomadliv samerna levde som hotfullt - lade jag till två "stöttepelare" i form av långa "pinnar", en från varje sida som stöttar upp byrån. Dessa är klädda i syntetpäls för att representera de viktiga renarna som stöttade upp samernas historia och som bidrog till att samerna finns kvar än idag. Det är också ett budskap jag vill visa, eftersom samerna på grund av den svåra situationen är väldigt få och fortfarande behöver stöttas än idag som det minoritetsfolk de är.

Specifikationer

Specifikationerna letade jag upp genom att söka upp liknande möbler på stora företag, för att hitta information om var och en av dem och viktiga hälsokrav som skulle tas med i beräkningarna, t.ex. avstånd mellan spjälorna på spjälsängen för att barnet inte ska fastna. Därmed gjorde jag en lista över alla mått innan jag påbörjade ritningarna - men mer om det kommer i nästa inlägg!

Hoppas detta var givande läsning och tack för överseendet om det långa inlägget - men hellre skriva utförligt så att man kan följa med i processen än att det är otydligt och utelämnade detaljer! :)

TREVLIG HELG! :D

Kram
Annie