Det här blir mitt sista inlägg på bloggen från just dessa tre år på skolan, men kanske dyker fler projekt upp i framtiden? Jag vill tacka alla som läst den här bloggen och även passa på att länka till min andra blogg, 365pattern.blogspot.se, där jag lägger ut mönster. Hoppas att ni fått ut något av att läsa dessa inlägg, liksom jag har! :)
Detta sista inlägg kommer att innehålla en beskrivning av vårt sista projekt som är inspirerat av Gunnebo Slott (deras hemsida: http://www.gunneboslott.se), närmare bestämt att designa ett lusthus. Detta lusthus ska vara anpassat efter en fiktiv kund - en kvinna i 40-års åldern med reumatism. Dessutom ska en ergonomiskt utformad produktidé finnas med.
GUNNEBO LUSTHUS - Bortom havet
Gunnebo Slott
Enligt Lars Sjöbergs bok Gunnebo och 1700-talets sommarställen i Göteborgs omgivningar (2007) och Gunnebo slotts egen hemsida köpte handelsmannen John Hall egendomen år 1778 och lät där uppföra ett sommarställe med stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg som arkitekt. Redan då sägs gården ha anor ända från 1200-talet. Carlberg var i sin tur just hemkommen från en resa i som gav Gunnebo sitt nyklassicistiska utseende präglat av renässansens symmetrier och detaljer. Carlberg ska enligt källan haft fria händer och mycket högg budget, vilket han utnyttjade genom att rita all arkitektur och inredning - ner till minsta stol.
När Herr Hall dog fick sonen John Hall d.y. ärva egendomen. Han ska enligt uppgifterna ha varit betydligt sämre på att förvalta slottet, och sakta började huset att förfalla. Trots detta skriver Sjöberg att förfallet inte bara var negativt - på grund av det bevarades mycket utav huset i originalskick, utan att ändras - men också utan att renoveras. När sedan egendomen slutligen såldes till staten efter flera andra ägare lades slottet i goda händer och restaurerades efter originalritningarna som fanns kvar. Därför är Gunnebo slott idag en av de bäst bevarande byggnaderna i Göteborg!
Resultat
Lusthuset har åtta hörn, där varje vägg är 120 cm bred och 250 cm hög. Taket följer väggarnas form och högsta toppen på taket når upp till 3 meter. Att det kallas för just "lusthus" är för att man förr kallade ett hus så eftersom det inte fyllde någon särskild funktion, utan var mest till prydnad. Mycket av inspirationen hittades i Hans Mårtenssons bok Lusthus och Orangerier (2009).
Till mitt förslag har fasaden fått ett klassiskt och tidlöst utseende - liggande plankor med tidsenligt linoljefärg. Gunnebo slott har en grå fasad och blåmålade fönster och dörrar. I detta lusthus har färgschemat vänts på, så att fasaden är blå medan dörrar och fönster är grå.
Till mitt förslag har fasaden fått ett klassiskt och tidlöst utseende - liggande plankor med tidsenligt linoljefärg. Gunnebo slott har en grå fasad och blåmålade fönster och dörrar. I detta lusthus har färgschemat vänts på, så att fasaden är blå medan dörrar och fönster är grå.
Den blå färgen är intressant, eftersom blått var en otroligt exklusiv färg på 1700-talet. Den utvanns ur en sten, kallad Lapis lazuli, som importerades från Centralasien. Färgen kallas ultramarinblå - som betyder "bortom havet" på latin - och kunde sedan blandas ut med zink-vitt eller titan-vitt, eller skimrök (svart) om man ville. Färgen blå gjordes på konstgjord väg först i början av 1800-talet, vilket inenbär att Gunnebo slott bär en mycket ovanlig färg på den här tiden. Förmodligen ville man visa sin förmögenhet på det här sättet, även om färgen är mycket utblandad med vitt. Efter den blå färgen har jag valt att kalla lusthuset för "Bortom havet".
För att följa temat "förmögen", matcha resterande omgivning plus det faktum att blå är en lugn färg som passar bra in till en plats där stillsamheten är central målas fasaden i en vackert blå nyans bestående av 70% ultramarinblå med 15% zink-vitt och 15% titan-vitt. Dörrar och fönster har samma färg som slottets fasad, en varm ljusgrå färg som nästan upplevs som en mjukare vit i den blå färgens närvaro. Fönstren och dörrarna är tagna direkt från slottet för att ge mycket glas men samtidigt passa in i stilen med sina spröjsade glasfönster och vackra, symmetriska proportioner.. Däremot har lister och dekorationer kring dörren och fönstren tagits bort, sånär som på fönsterbrädan och dekorationen under det. Anledningen till det är att ge lusthusets dörr en mer "altandörr"-känsla utan att slopa det nyklassicistiska helt. Varje vägg har antingen fönster eller dörr och för att ytterligare ge huset en modern prägel har varannan vägg ett fönster som når ner till golvet och varannan fönster som slutar ca 70 cm från golvet. Taket har en fint ärgad kopparyta med rännor som framhäver takets form - färgen är samma som slottets. Framför dörren finns en ramp i betong som gör att en rullstolsbunden kan ta sig in. Dessutom är tanken att dörrarna är elektriska så att man enkelt kan ta sig in och ut utan krångel. Dörrarna är tillräckligt breda för att gott och väl rulla in en rullstol, och att de är dubbla gör att både reumatiker och rullstolsbundna lättare kan ta sig in utan att behöva backa undan för en stor och bred dörr.
Lusthuset är symmetriskt. Eftersom Carlberg i sann nyklassicistisk anda var inspirerad av renässansen - som ju innehöll mycket symmetriskt i och med upptäckten av bland annat centralperspektivet - har jag också låtit symmetrin vara den röda tråden här. Liksom många nyklassicistiska hus har även jag valt att tolka "kolonnerna" och gjort om dem till knutar på husets fasad. På så sätt blir huset både tidsenligt och behåller den klassiska andan!
Insidan är anpassad för en reumatiker, men kan också med minimala ändringar fungera för rullstolsbundna. Detta lusthus ska användas som en lugn viloplats där växter som inte kräver mycket solljus kan växa inomhus. Det är ett hus där man kan komma bort från dagens stressiga samhälle och bara sitta och njuta av växterna utanför och växterna inomhus medan man pysslar om dessa. Blomlådor som når till golvet och till två av de låga fönstren har ett "hyllplan" där små krukväxter kan planteras längs fönstret. På var sida finns en avsats där man kan lägga saker. En förutsättning för en reumatiker som inte kan hålla i för mycket saker samtidigt. Golvet är i mörk ask, ett slätt parkett "klick"-golv (som inte har kanter och därmed är rullstolsvänligt) som är en modern variant av 1700-talets trägolv. Väggarna är äppelgröna (Cooking Apple Green no. 32, Farrow & Ball) som är lugnande men också gör lusthuset luftigt med sin ljusa färg. Denna färg är inspirerad av Herr Halls sovrum som bär en liknande färg och golv- och bröstpaneler som liknar de på blomlådorna, i nytolkning. På blomlådorna finns också ett mönster som återfinns på staket och krukor från Gunnebo, men också i slottets inredning skymtar liknande upprepning av former. Detta mönster representerar gunnebo i detta lusthus, och finns därför med på blomlådorna för att bryta av mot det enfärgade gröna. Den övre listen på blomlådorna är bred och buktar utåt för att också kunna agera handledsstång (se skiss). Det kan också hjälpa till när en reumatiker ska resa sig (om personen sitter i tillfällig rullstol) eller bara dra sig närmare fönstret.
I mitten av rummet finns en pelare som bara är 15 cm i diameter och som har en liten sittbänk runt om. Denna bänk är egentligen till för att kunna lägga saker på, och bara tillfälligt agera sittplats på grund av det relativt oergonomiska ryggstödet. Men tanken är att man ska kunna ställa in en stol i rummet där man kan sitta. Från början var tanken att en rullstolsbunden kunde vistas i detta rum och därför behövs snarare avlastningsbord (som bänken runt pelaren också kan agera som) än sittplatser. Runt pelaren slingrar sig en australisk porslinsblomma - en klängväxt med blommor med god doft som är lättskött och inte behöver mycket ljus.
Lusthuset är symmetriskt. Eftersom Carlberg i sann nyklassicistisk anda var inspirerad av renässansen - som ju innehöll mycket symmetriskt i och med upptäckten av bland annat centralperspektivet - har jag också låtit symmetrin vara den röda tråden här. Liksom många nyklassicistiska hus har även jag valt att tolka "kolonnerna" och gjort om dem till knutar på husets fasad. På så sätt blir huset både tidsenligt och behåller den klassiska andan!
Insidan är anpassad för en reumatiker, men kan också med minimala ändringar fungera för rullstolsbundna. Detta lusthus ska användas som en lugn viloplats där växter som inte kräver mycket solljus kan växa inomhus. Det är ett hus där man kan komma bort från dagens stressiga samhälle och bara sitta och njuta av växterna utanför och växterna inomhus medan man pysslar om dessa. Blomlådor som når till golvet och till två av de låga fönstren har ett "hyllplan" där små krukväxter kan planteras längs fönstret. På var sida finns en avsats där man kan lägga saker. En förutsättning för en reumatiker som inte kan hålla i för mycket saker samtidigt. Golvet är i mörk ask, ett slätt parkett "klick"-golv (som inte har kanter och därmed är rullstolsvänligt) som är en modern variant av 1700-talets trägolv. Väggarna är äppelgröna (Cooking Apple Green no. 32, Farrow & Ball) som är lugnande men också gör lusthuset luftigt med sin ljusa färg. Denna färg är inspirerad av Herr Halls sovrum som bär en liknande färg och golv- och bröstpaneler som liknar de på blomlådorna, i nytolkning. På blomlådorna finns också ett mönster som återfinns på staket och krukor från Gunnebo, men också i slottets inredning skymtar liknande upprepning av former. Detta mönster representerar gunnebo i detta lusthus, och finns därför med på blomlådorna för att bryta av mot det enfärgade gröna. Den övre listen på blomlådorna är bred och buktar utåt för att också kunna agera handledsstång (se skiss). Det kan också hjälpa till när en reumatiker ska resa sig (om personen sitter i tillfällig rullstol) eller bara dra sig närmare fönstret.
I mitten av rummet finns en pelare som bara är 15 cm i diameter och som har en liten sittbänk runt om. Denna bänk är egentligen till för att kunna lägga saker på, och bara tillfälligt agera sittplats på grund av det relativt oergonomiska ryggstödet. Men tanken är att man ska kunna ställa in en stol i rummet där man kan sitta. Från början var tanken att en rullstolsbunden kunde vistas i detta rum och därför behövs snarare avlastningsbord (som bänken runt pelaren också kan agera som) än sittplatser. Runt pelaren slingrar sig en australisk porslinsblomma - en klängväxt med blommor med god doft som är lättskött och inte behöver mycket ljus.
I modellen syns inte lamporna, men tak och väggbelysning bör finnas på plats. Däremot är min önskan att detta hus ska vara beläget på en plats - helst en kulle bland naturen - som gör att solen kan stråla in genom alla fönster så att ingen belysning behövs. Tanken är att ta in naturen då du själv inte kan vandra runt i skogen på den ojämna terrängen, men samtidigt behålla den nyklassicistiska känslan och stilen.
Ergonomisk produkt
Den ergonomiska produkt som jag utformat bygger på kunskaper hos en som faktiskt har både reumatism och sitter i rullstol. Greppet är en av svårigheterna med reumatism, eftersom den bland annat (som i detta fall) vrider fingrarna åt sidan. Därför kan man inte längre greppa på samma sätt, och inte heller trycka hårt med andra fingrar än tummen och pekfingret. Många ergonomiskt utformade produkter görs med stora handtag för att lättare kunna greppa - men det är just det som den här personen har kunnat hjälpa mig med, eftersom det faktiskt ofta är just åt andra hållet: handtaget måste vara smalt men stadigt och kunna stickas ner i handen utan att glida ur greppet.
Denna produkt är ett standardhandtag som ska kunna användas till många olika redskap för att lättare kunna greppa om alla möjliga saker. Längre ner syns ritningen. Insidan består av ett smal, cylinderformat metallrör beklätt med gummi. Runt den ska ett yttre hölje sitta, som omger hela röret och är fylld med ett material med samma kompakthet som potatismjöl, för ett ergonomiskt och personligt utformat grepp som dessutom kan anpassas från gång till gång - eftersom denna typ av reumatism växer och förändrar händerna. På varje redskap som skall användas monteras ett standardfäste som passar i det ergonomiska handtaget - detta skulle även kunna fungera på ett dörrhandtag eller andra produkter: användningsområdet är oändligt! Längst upp ska en fästanordning sitta som låser fast fästet i handtaget men också lossar lika lätt - precis som på en skruvmejsel där man låser fast bitsen. På så sätt kan reumatikern få ett fast grepp som ger ett bättre stöd - om handtag likväl som på locktänger, hårborstar och allt som man låter anpassa efter denna produkt! Produkten skulle kunna finnas i olika storlekar genom själva påsen runt, men med samma storlek på röret. Olika längder finns också för att tillgodose alla.
Kostnadsmässigt är detta en relativt billig produkt både i material och tillverkning, vilket naturligtvis är till fördel för kunden som ofta måste spendera mycket pengar på handikappanpassade produkter.
Reflektion och utveckling
Det finns naturligtvis vissa saker som kan förbättras. Till exempel kan fler växter flytta in i lusthuset, man kan bygga en vacker veranda runt och fler blomlådor kan ställas i de övriga hörnen i huset - så länge de inte blockerar sidorna på dörren. Om det nu är en kund som inte är rullstolsbunden, finns möjlighet till fler möbler liksom textilier som kan piffa upp inredningen. Här har jag valt att inte ha gardiner, eftersom jag ville släppa in så mycket solljus som möjligt.
Nedan presenteras processen i bilder.
Lusthus process
Lusthuset färdig
 |
| Detta är inspirationsbilder. Bilderna i detta collage är INTE mina. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar