Baka bokomslag! :D

Hejhej!

Nu har vi fått ett nytt projekt som vi väntat länge på i klassen. De två första åren på gymnasiet brukade alltid två olika personer baka varje vecka till våra klassråd. På så vis blev veckan lite extra glad och vi fick ny energi samtidigt som vi knöt ytterligare band inom klassen.

Nu är det alltså dags att knyta ihop säcken, vilket resulterade i ett projekt som ger vad som behövs till kursen samtidigt som vi får göra det vi i klassen diskuterat länge: Nämligen att göra en kokbok (bakbok) där vi samlar alla favoritrecept som vi har gjort eller ibland gör hemma!

Idag påbörjade vi uppgiften efter en introduktion om grafisk design. På första punkten stod att leta inspiration inte bara via internet utan också på bokhandlar och/eller bibliotek.

Några saker jag lade märke till:

- Böcker om bakverk eller sötsaker (i synnerhet cupcakes eller böcker med engelsk/amerikanskt usrprung) var oftast rosa eller i pastellfärger. Definitivt mest riktade till kvinnor om man ska se ur det perspektivet.

- Böcker om mat var i alla möjliga färger, men oftast i mer neutrala skalor.

Bildkälla: Bokus

- Böcker om bak så som bröd var oftast bruna eller blå - ganska naturliga. Men kunde också förekomma i andra färger. Samma sak gäller dessertböcker.

- Chokladböcker eller dylikt får nästan som en egen avdelning i och med att dessa oftast går i beige eller bruna nyanser. Gärna med lite exklusiva guldfärgade inslag.

- Olika teman inuti och utanpå beroende på företag eller privat författare.

Kända företag så som caféer, bagerier eller konditorier hade gärna guldinslag eller mer exklusiva detaljer i någon form (t.ex. i material på bokomslag etcetera). Dessa innehöll också mer bilder och bakgrund från själva företaget och på olika arbetande därifrån.

"Privata" eller enskilda författare hade gärna lite roliga berättelser om upplevelser etcetera, men annars ibland mindre bakgrund. Författare som också är kända genom till exempel TV eller som artister hade gärna ofta lite guldinslag med.

- I vissa böcker fanns citat från olika kända personer som gjort stort intryck på författaren/företaget. Detta används antagligen för att göra boken mer personlig.


Saker andra lade märke till:

- Vissa böcker var mer riktade åt kvinnor, andra åt män.

- Vissa omslag vände sig mer åt unga, andra åt vuxna.

- De flesta kokböcker följer mallen: Bild på ena sidan + recept på andra = ett helt uppslag.

Just nu håller jag på att sovra inspirationskällorna samt klura ut vad vår kokbok bör heta och hur den ska se ut - i slutet ska vi nämligen rösta fram ett förslag som blir den slutliga mallen av vår klass gemensamma bok!

Hejdå så länge!

Kram!
Annie

MiniMEE

Hej!

Nu har vi snart avslutat ännu ett projekt i en grupp med september-novemberfödda medlemmar!

Vi har arbetat på en ny uppgift som går ut på att vi i grupp ska låtsas att vi startat ett företag som skapar produkter som riktar sig mot barn och barnfamiljer. Syftet är att utforska patent-, design- och varumärkesskydd samt göra bidrag till en kollektion som vi fått ett givet tema på genom en redan beskriven produkt.

Den givna produkten var en napp i form av ett djurhuvud, med hål i de stora öronen. De andra bidragen till kollektionen måste tydligt hänga ihop med nappens design.

Vår grupp består av Malin, Lisa, Wiktoria, Isabel, Emma och jag, och hittills har samarbetet flutit på bra. Vi började med att välja "MiniMEE" av de tre alternativen, eftersom det är mest unikt i jämförelse med "Småfolket" och "Barnsaker", och därmed blir lättare att söka och få skydd till varumärket. Vi var snabbt överens om att nappen skulle vara i form av en elefant och att kollektionen skulle föreställa produkter med motiv av djurbarn.

Första lektionen (efter introduktionen), 10 november:

Vi skissar gemensamt på loggan och diskuterar vilka produkter som kollektionen ska bestå av. Dessutom skriver vi upp vilka djur som ska finnas med och vem som ska stå för vilken produkt.
Vår nästa idé blir att alla produkter hör till ett kit för småbarn, väskan inkluderad som en av produkterna. Hittills är åldersgruppen 1-2 åringar.Alla djur är Asiatiska eller Afrikanska, men framför allt det senare, vilket bidrog till att vi valt att använda ett slags safaritema, med elefantnappen i centrum.Nedan följer en lista på vem som gör vad och vilket djur de fick.

Lisa - Produkt: "Bärsjal". Djur: Lejon.

Malin - Produkt: Nappflaska. Djur: Panda

Isabel - Produkt: Leksak. Djur: Giraff.

Emma - Produkt: Kigurumi (japansk jumpsuit) Djur: Sköldpadda.

Wiktoria - Produkt: Väska. Djur: Zebra.

Annie (jag) - Produkt: Haklapp. Djur: Apa.

Vi "brainstormar" idéer och påbörjar ett par skisser på de olika produkterna, men vill sätta en gemensam design som ska genomsyra hela serien. Alltså bestämmer vi att vi till lektionen därpå ska ha gjort varsin skiss på en elefantunge som också kan fungera som napp, för att sedan kunna se vilken eller vilka delar av skisserna som ska användas. Kraven är att elefanten ska ha stora öron och ett barnsligt utseende.

Andra lektionen, 17 november:

Vi lägger fram de skisser vi har gjort på elefantungar. Istället för att bara välja en gör vi en gruppinsats och plockar delar från varje skiss. På så vis är alla delaktiga och representerade i kollektionens design, samt att alla produkter i fortsättningen kommer att likna varandra. På bilen till höger syns alla skisser samt hur resultatet blev. Nappens utseende präglar loggans design.

Efter det gör vi varsina förslag på produkter. Hela tiden hålls konversationer över designen och det är viktigt att alla produkter innehåller djuren och liknar varandra. Skisserna skannas in och börjar bearbetas i dator eller ritas för hand.

Tredje lektionen, 24 november:

Alla produkter färgläggs och loggan färdigställs. Vi diskuterar färgskala och kommer överens om att vi inte ska använda traditionella pastellfärger eller "bebisfärger". Istället vill vi satsa på relativt könsneutrala produkter som riktar sig till alla småbarn. Målgruppen ändras till 1-3 åringar. Färger som brunt, grönt, varmt ljusgul, svart och vitt är än så länge de vi använder oss av. Även orange från lejonet läggs till i färgskalan. Vi kommer också fram till att så långt det går försöka använda oss av samma nyanser för att skapa en enhetlig kollektion.

Tills veckan därpå måste alla produkter vara färdiga för att vi ska kunna påbörja den teoretiska delen med olika skydd för företaget och dess produkter. Denna del skrivs lite på även denna lektion.

Fjärde lektionen, 1 december: 

Hela lektionen består av upphovsrätt, patent och design- och varumärkesskydd. Vi skriver de olika delarna till uppgiften - hur våra produkter och vårat varumärke bör skyddas och på vilket sätt produkterna bidrar till kollektionen. Hur kollektionen ska lanseras och varför kunderna kan tänkas köpa just våra produkter är ännu en punkt vi diskuterar. Målgruppen inser vi nu är de nyblivna föräldrarna, snarare än barnen själva - eftersom det är ett kit med nödvändiga barnprodukter. Dessutom gör vi upp vem som ska säga vad. Det var dock lite segt tempo denna lektion. Tror att det kanske berodde på att vi var trötta och lite stressade inför nästa lektion, då vi ska redovisa.


Dagarna innan redovisningen

Jag färglägger både napp och logga (eftersom de är så lika varandra). Dessutom görs en framsida som vi kan använda i presentationsboken, som vi bestämt ska vara i stående A4. Vi fortsätter att hålla kontakten genom att i gruppchatt diskutera vad som ska vara med i produkterna och i texten där vi ska svara på frågor om patent-, design- och varumärkesskydd. Vi har ett gemensamt dokument som vi alla kan arbeta på från olika håll, vilket underlättar betydligt. Dock uppstår flera osäkerheter med vilka som ska säga vad när vi diskuterar på avstånd. Missförstånd med nya uppdelningar med vem som ska säga vad kontra det vi hastigt sagt på lektionen blir ganska kaosartat. Efter mycket om och men samt att en fick göra om sin design på grund av att den var lite för olik resten av produkterna, så bestämde vi oss för att ses tidigt på redovisningsdagen för att skriva ut och sätta samman presentationen och häftet.

Något som kunde fungerat bättre är planeringen. Det blev panik nu i slutet, något vi hade kunnat undvika om vi satsat hårdare i början. Men gjort är gjort och nu hoppas jag bara att det ska gå bra på redovisningen!

Ett stort tack till Patent- och registreringsverkets hemsida, som gjort en skola med bland annat informativa små videor otroligt snyggt och kreativt - och framför allt VÄLDIGT pedagogiskt! Det gav en stor start för att förstå resterande texter som kan vara krångliga att få rätsida på om man inte är insatt i ämnet.

Ungefärlig färgskala till vår kollektion

KRAM!

Annie

Gaturummet - från idé till färdig modell och förslag! :)

Hej!

Här kommer en beskrivning av min process från idé till färdigt förslag på gaturummets inredning-uppgiften.

Från grovskisserna enligt Arne Branzells metod i förra inlägget började ett förslag utformas. Detta kan ni bland annat se i bild 1.

Efter förra inlägget, där jag beskriver hur jag observerat människors rörelsemönster på platsen, var det flera saker som jag ville utnyttja, och som behövdes för att skapa ett mysigt och trevligt utrymme.

• Den vackra vyn utmed kajen mot vattnet
• Referera till hamnbodarna "Lilla bommen" precis bredvid vattnet
• Skapa en mysig stämning som ger färg åt den grå omgivningen
• Göra en offentlig yta där människor kan trivas och umgås
• Skapa en bättre och mysigare gångväg för operabesökande
• Få ytan att tilltala alla åldrar, från barn till pensionärer.
• Lugna ner den stressigt trafikerade platsen, få människor att stanna upp och njuta
• Inspirera till mer växter i städer - bidrar till ett bättre klimat.

Först började jag med att granska ritningarna (från förra inlägget), där jag observerat och markerat ut var och hur människor rör sig i området. Man kan se hur människor slussas genom området, och inte gärna stannar upp. Bilar, gångare och cyklister åker mestadels genom ytans flera genomfarter - framför allt för att ta sig till Göteborgsoperan. Dock finns det två saker som får människor att stanna upp för tillfället. Det första är en skateboardramp som många ungdomar gärna åker på. Det andra är en liten trappavsats med en konstgräsplan - vid sällsynta tillfällen (som när vi var där) förekommer ibland lekar eller idrott för barn där. Trappavsatsen tycks däremot användas nästan enbart under somriga dagar då folk kan njuta i solen.

Enligt mina observationer är den lilla scenen nästan alltid obefolkad, och sällan syns besökare till Älvrummet. Gräset som finns på andra sidan gångvägen är i princip alltid folktom. Därför valde jag att använda mig av den gräsytan också, för att skapa ett större utrymme. Observera att jag även lagt till några vidareutvecklingar dels på förslagsskissens ytor till vänster om den ytan vi egentligen skulle inreda, samt fler förslag genom text i bild 2. 

Mitt förslag

Värdeord: Natur, Värme, Inbjudande, Gemenskap, Möjligheter

Genom att ta in naturen skapas en miljö för alla åldrar, men skapar också ett lugn på ett sätt som bara naturen kan. Gräs över hela ytan, mycket träd och buskar ligger som grund för idén. Till detta har jag valt att göra om den breda gångvägen till en bred stig med fint grus, samt gjort flera mindre stigar genom parken. I mitten av den stora gångstigen ska en rund, plan yta finnas av kullerstenar - som en hyllning till all kullersten i Göteborg. Från denna stenrundel ska fyra större stiga stråla ut varav två leder rakt igenom liksom förr, mot operan. Detta är på grund av att jag observerat de stora folkhoparna som rör sig genom gången mot operan; speciellt på kvällstid när föreställningarna är, men också mycket på morgonen (personalen på operan). På ritningen kan ni se hur jag markerat ut var det finns vackra vyer att skåda. Dessa ligger mestadels runtom operan och Lilla bommens hamn och det är också en faktor som lockar dit människor.

Först gjorde jag lite kladdiga skisser på idéer. Upptäckte dock ganska snart att jag ville undvika situationen i bild 2, där träden sticker upp ur marken på en perfekt kontrollerad yta. Det såg lite märkligt ut. Genom att istället sätta träden oregelbundet blir det mer naturligt och skapar en mer harmonisk atmosfär.

Nedan syns skisser och anteckningar från min loggbok.

Bild 2: Idéer innan platsen analyserats.

Bild 1: Tankar och idéer om platsen.

Bild 4: Inspiration och skiss första besöket.

Bild 3: Morgon, Eftermiddag/kväll.

Bild 5: Skiss på färdigt förslag

Eftersom jag ville locka hit alla typer av folk var en tydlig röd tråd att det skulle finnas möjligheter på denna plats. Därmed var det viktigt också viktigt att a) försöka locka hit folk och b) tillgodose många människors behov.

Som synes på skissen har jag förutom träd, buskar och gräs lagt till en del andra nyheter. Bänkar står där stenrundeln är, för att kunna ta en paus och njuta av vädret, naturen eller bara filosofera. Stigarna blir en kontrast som bryter den konstanta stela asfalten som finns överallt. Jag försöker med andra ord att undvika grått (med undantag för kullerstensrundeln). Picknickbord och fler bänkar finns utplacerade runt träd och buskar, men även en del gräsplättar ska finnas för picknick i soliga väder samt för lek och umgänge!

Anledningen till att jag satt umgänge i fokus och som ett av värdeorden, är bland annat som en reaktion på det Jan Gehl pratade om i filmen "Den mänskliga staden" - om att vi behöver fler utrymmen som är designade för människor att bete sig som människor på. Att umgås och vara sociala är en del av hur vi är till naturen. Därför har jag sett till att det ska finnas möjligheter (ännu ett av värdeorden) i och med flera mer tomma gräsplättar bland träden, café och bänkar. Något som dock inte är med i modellen är gatlampor om självklart måste placeras längs med stigarna. Förslagsvis kan dessa vara gjorda med inspiration från Jugend - integrerade i naturen.

Det största blickfånget är nog cafét som har fått en plats nästan där Älvrummet står idag. Detta café följer samma stil som Lilla bommens hamn-husen i röda träpaneler och takplattor i form av klassiskt sadeltak. Cafét ska ha stora, spröjsade fönster som vetter ut mot hamnen med båtar samt uteserveringen. Denna uteservering ska ligga under ett par parasoller i till exempel vitt.

Enligt Arne Branzell var tanken att följa människors rörelser en del i att inreda. På samma sätt har jag försökt att flytta runt "bubblorna" för att sprida ut umgänget över hela ytan, också i och med de slingrande stigarna. Här har jag också skapat ett "rum" eller en bubbla på stenrundeln, men också runt caféet och på gräsplättarna. Bänkarna blir liksom gräset och caféet viloplatser med egna bubblor. Knytpunkten blir antagligen stenrundeln och stråken följer de slingrande stigarna.

Som en extra tanke att lägga till, även om det inte finns med på min modell, är relativt platta skateboardramper på marken på ett ställe i gräset. På så sätt behöver inte rampen försvinna helt, samtidigt som den inte blir dominerande.

Nedan i bild 6 kan ni se ytterligare idéer, till exempel att koppla bänkar och andra utemöbler med musiktema i och med att det ligger utanför operan.

Bild 6: Utveckling av idé i framtiden

Städer utvecklas ständigt. Men för att kunna leda människans tankar om det så kallade "moderna samhället" in i mer mänskligt anpassade banor, kan vi i alla fall börja i små skalor. Till exempel på en liten yta i en Svensk storstad. Kanske kan detta inspirera till fler förändringar i framtiden?

Min modell, en process i bilder:

Ha en fortsatt skön vecka! :)

Kram

Annie

Mindre dyster, Mera lyster! - Gaturummets inredning

Hej!

Tänk att det snart redan är december! Vi har fått en uppgift som går ut på att inreda utomhus, närmare bestämt gaturummets inredning.

Vi ska formge ett förslag på ett offentligt rum, en yta mitt i centrala Göteborg.

I uppgiften ingår:

- Besöka platsen morgon, middag samt eftermiddag/kväll

- En moodboard med inspirationsbilder och värdeord

- Kartor över platsen med skisser

- En skissmodell i kapaskiva

- Anteckningar under processen

- Reflektion och analys över bland annat hur människor rör sig i utymmet.

- Eventuellt andra skisser

Eftersom detta är en plats jag känner till ganaksa väl, hade jag redan från början idéer om vad som behövdes, med tanke på den gråa, dystra stämningen i området. Då var jag säker på att naturen åter måste få ta plats och bringa lite värme och glädje mitt bland all trafik och gråa byggnader. Exakt hur projektet gick från idé till ett färdigt förslag samt modellbygget beskrivs i nästa inlägg. Nedan följer inspirationen som vi fick ta del av innan.

Vi fick se filmen "Den mänskliga staden", där det diskuteras huruvida storstäder - som allt fler människor bor i - verkligen är anpassade utifrån våra behov. Vi människor verkar ständigt för ett mer "modernt" samhälle, och det är en lång bro att ta sig över för att komma dit. Men vad innebär egentligen ett modernt samhälle? Det finns vissa städer som redan tagit sig tillräckligt långt för att se vad som finns där på andra sidan bron. Dessa är till exempel New York och Chongqing, där städerna innehåller såpass få offentliga utrymmen som bringar gemenskap att det hotar de mänskliga behoven.

Trafik hindrar folk från att röra sig på vägarna och höga skyskrapor med lägenheter där ingen känner sina grannar tar ifrån oss möjligheten att vara sociala. Jan Gehl är en arkitekt som blivit känd för att ha gett flera städer världen över nya utrymmen för stadsbor att interagera som sociala varelser igen. Det behöver inte vara stora åtgärder, bara att en förut trafikerad väg blir en gågata kan göra ofantligt stor skillnad. Nedan följer några citat från filmen som jag tycker är tänkvärda.

"Först formar vi städer, sedan formar våra städer oss" - Jan Gehl 

Le Courbier - modernismens fader: "Här kommer det att gå motorvägar. Vi skiljer helt på områdena " 

"Om någon person någon gång skulle vilja beställa en stadsplan för att döda stadslivet hade de inte kunnat lyckas bättre än vad modernisterna gjorde" - Jan Gehl 

"När ska vi fråga oss vad det egentligen innebär att vara modern?" - Ruhan Shama, aktivist som översatte Jan Gehls böcker till Bengali.

Vi fick också en kort föreläsning om Arne Brantzell och hans metod för att granska människan i olika rum - både ute och inne. Det handlade om hur man upplever olika rum, där själva föremålen påverkar hur en människa upplever utrymmet. Han beskriver i sin bok "Något om..." att man kan rita ut "bubblor" för hur olika platser i ett rum upplevs, och som skapar ett eget litet utrymme i rummet. Till exempel kan en bubbla vara en soffgrupp, och en annan en tom golvyta. Man kan också visa ut hur vi rör oss, genom att rita ut stråk där folk går i ett rum. Till sist kan man även lägga till knytpunkter (där man ofta återkommer i stråken) och viloplatser där det oftast är vilsamt.

Samma metod kan användas utomhus, där till exempel ett träd placerad på en i övrigt tom yta påverkar vårat rörelsemönster. Det kan till exempel göra att vi rör oss runt eller under trädet. Också beroende på hur den placerade figuren ser ut förhåller vi oss till platsen på ett annat sätt. Hade till exempel en vägg placerats med ett tak går många antagligen och ställer sig under taket vid regnigt väder. Bred överdel gör att figuren känns lättare, men upplevs också ta mer plats, till skillnad från motsatsen som vi kan se i till exempel fontäner.

Vi fick besöka platsen två gånger. Dessvärre var jag sjuk en av gångerna, men tack vare att jag redan känner till och har vistats mycket i denna stadsdel under olika tider på dygnet och under olika årstider kunde jag göra grovskisserna i alla fall. Dessa syns i bild 4 och 5. Saker som kom med på observationslistan var:

• Mycket grått - gråa byggnader som är höga och många som är moderna.
• Människor använder genomfarterna/gångbanorna regelbundet. På kvällarna är det flest folk som rör sig genom just den asfalterade gångbana som är precis bredvid ytan framför Älvrummet, men även personal på morgnarna använder denna gång mycket.
• Operan och den vackra vyn vid kajen är de största tilldragelserna som lockar folk att vistas här.
• Trafik är dominerade runt hela ytan. Det tar mycket plats i denna del av staden.
• Barn lekte bollekar på konstgräsplanen när vi var där. (Mer detaljerad beskrivning om ytan i nästa inlägg).
• Soliga dagar sitter folk gärna på trappavsatsen runt planen.
• Skaterampen lockar till sig ungdomar som ofta åker där.
• Nästan alltid folktomt. Förutom gångare, som mestadels bara går förbi.
• Älvrummet tycks sällan ha besökare.
• Lilla Bommens hamn verkar vara enda huset i närheten med en mer gammal, traditionell prägel.
• Sällan syns äldre människor vistas här, eftersom de få bänkar som finns inte står varken under tak eller i anknytning till något lockande.
• Det finns en ramp för rullstolar som sällan används.
• Den intilliggande busshållplatsen drar hit fler människor, men de rör sig sällan på denna yta.
• Vid sidan av konstplanen finns en trätrall som skulle kunna användas till scen. Dock finns varken tak eller väggar, och jag har aldrig sett den användas.
• Vid ett par tillfällen varje år pågår tillställningar, framför allt syftar jag på Göteborgs kulturkalas. då används ytan gärna till att ställa upp tält eller stånd med olika aktiviteter här

Jag noterade även några saker bredvid utrymmet vi egentligen skulle inreda:

• Gräset bredvid gångbanan är nästan aldrig befolkat.
• Beachvolleybollplanen används av äldre ungdomar på sommaren, men står annars tomt.
• Parasoller med tillhörande stolar och bord står nästan alltid i staplar fastkedjade och är inte särskilt inbjudande.
• Lekplatsen är en klättervägg och något annat inte ens jag vet vad det är. Där skulle behövas en mer traditionell lekplats med till exempel en klätterställning och ett par gungor.

Om jag ska följa Arne Brantzells metod och tankar, skulle ytterligare en lista över människors rörelsemönster se ut såhär:

• Stråk: Gångbanan, fram och tillbaka på konstgräset, rampen.
• Viloplatser: Bänkar bredvid konstgräsplanen, trappavsatsen.
• Knytpunkt: Gångbanan som leder mot Rampen/Konstgräset/Operan/Busshållplatser/Nordstan/resterande stadsdel
• De upplevda bubblorna (som används): Trappan, konstgräsplanen, rampen, gångbanan.
• De upplevda bubblorna (sällan använda): Scenen, Älvrummet, Rullstolsramp, Gräset bredvid.
• Observera att vissa bubblor ändras beroende på årstid, till exempel sitter inte folk och solar på trapporna på vintern, eller vid regn.

Nedan kan ni följa iakttagelser genom skisser från min loggbok.

Bild 1:  Ett första prov på Arne Brantzells metod i ett hus.

Bild 2: Tankar och idéer om platsen.

Bild 4: Inspiration samt skiss efter första besöket.

Bild 5: Morgon och Eftermiddag/Kvällsritningarna.

I nästa inlägg som hör till detta projekt kommer jag att beskriva min process med skissmodellen, samt mina värdeord och ändringar med flera.

Kram!
Annie