Lite om 1800-talet... :) ...och en hel del om kopplingen mellan stilen och fåtöljen!

Hej!

Under min arbetsprocess med fåtöljen har jag varit lite dålig på att skriva om den andra hälften av uppgiften; nämligen om själva 1800-talet. I de första inläggen nämnde jag Karl Johansstil och empirinslag, men jag skulle vilja skriva lite kort om hur jag kopplar fåtöljen till den här stilepoken.

Detta utdrag kommer från min redovisning av fåtöljen. Här är alltså den saknade delen, den sista pusselbiten: välkomna till 1800-talet.

1800-talet var en av de mest händelserika tidsperioderna som kom att påverkas av revolutioner, industrialism och nya revolutionerande uppfinningar. Inredningen påverkades mycket av de stora klasskillnaderna. Medan övermakten beställde sina möbler och andra formgav dem och tillverkade dem, gjorde t.ex. bönderna för det mesta sina möbler själva. Detta resulterade i en pampigt utsmyckad inredning respektive en enkel inredning hos bönderna.Under 1800-talet fördubblades Sveriges folkmängd från 2,5 milj människor till 5 milj, Sverige hade haft fred länge och levnadsstandarden hade ökat. Man menar att det var “freden, vaccinet och potäterna” som orsakade den stora folkökningen. Men det ledde också till färre

jobb och bostäder. Men flera år med missväxt och bristen på jobb ledde bl.a. till att många svenskar emigrerade till Amerika runt år 1850. Det fria USA lockade – med gott om jobb och jord att

bruka, och ingen överhet som i Sverige.

I början av 1800 -talet fanns det inte många kommunikationer, och tidningar och böcker var

sällsynta. Man hade i regel inga böcker i hemmen utom möjligen bibeln och en psalmbok. Den obligatoriska folkskolan genomfördes först 1842. Kanske påverkade detta att folk uttryckte sig genom konsten istället?

Det stora genombrottet för svensk industri skedde under andra delen av århundradet. Nu

började man tillverka i fabriker med maskinernas hjälp. Många sökte sig till städerna och

befolkningen där ökade snabbt. Export ledde till utbyggda järnvägar. Många tekniska

uppfinningar kom: ångmaskinen, ångbåten, järnvägen, telefonen och elektriciteten mm.

En stor händelse som skulle påverka inredningen på 1800-talet var den Franska revolutionen år 1789 - 1799 vilket förutom de efterlämnade förhållandena mellan länderna resulterade i att Napoleon blev fransk kejsare. Han ville ha majestätisk och kejserlig inredning, vilket skulle påverka möbelhistorien radikalt.

Empiren

Det var den franska revolutionen som ledde klassicismen in i empiren. Ordet empir kommer från franskans empereur som betyder kejsare, därför kallas empiren även för kejsarstilen. Den franske kejsaren Napoleon hämtade sin inspiration från antikens Rom under de enväldiga kejsarnas tid. Detta kan man bland annat se i arkitekturen med kolonner och pelare som även fanns i möbler. Dessutom fanns inslag från Egypten, som till exempel Sfinx och lotusblomma.

Den kejserliga och pomporösa stilen kännetecknas bland annat av material som siden och förgyllt brons. Mahogny dominerade möbelvärlden och man tyckte att träets ådring skapade effektfulla mönster på släta och blanka ytor. Mahognyn kontrasterades sedan med sidentyger och andra textilier i starka, klara färger som till exempel gult, blått och rött. En annan form som var mycket vanlig var lejontassar vid slutet av möblernas ben.

Karl Johansstil

När Karl Johan Bernadotte kom till Sverige från Frankrike tog han med sig empiren som han var så förtjust i. När han sedan blev Karl XIV Johan, kung av Sverige, introducerade han empiren till det svenska samhället. Anledningen till förseningen var på grund av de dåliga förhållandena mellan Sverige och Frankrike. Stilen anpassades och omvandlades snart efter svenska förhållanden, vilket resulterade i en försvenskad empir som var mindre tung och majestätisk. Stilen fick namnet Karl Johansstil, efter kungen som införde den. Karl XIV Johan regerade under 1818-1844, vilket var under empirens och Karl Johansstilens glansdagar som varade mellan ca 1810-1840. Ett kännetecknen för Karl Johansstil och vissa inslag i empiren var bland andra de volutformade formerna som kunde ses både som stöd, armstöd, ben etc.

I borgerliga hem ville man efterlikna den tunga fältherrestilen, men använde enklare former och material som man hade råd med. Till exempel använde man färgat papper och satte upp på väggarna istället för sidentapet. Under denna period började man så småningom också att möblera på ett nytt sätt. Istället för att ställa möblerna längs med väggarna som man tidigare gjort, hade man nu t.ex. soffbord framför sofforna och hela set i en enhetligare stil - det var såhär möbelgrupperna föddes.

Man började alltså använda enklare former och sparsammare dekor än förut, och på grund av städernas växande borgerskap utvecklades en ny kundkrets som ville ha mindre anspråksfulla möbler. Detta var precis vad de fick när en ny variant från Danmark kom till Sverige. Det resulterade i att den stela empiren utvecklades till en ljusare och mer idyllisk borgerlig stil som tog sin början runt 1830. Den här blonda förborgligade Karl Johansstilen använde främst björk som material, men även andra som t.ex. alm, och formerna var mjukare än tidigare. Resultatet blev en stil man kallade man för senempir eller Biedermeier.

Min sittmöbel är en fåtölj av en typ som inte har några armstöd. En sådan fåtölj kallades för “Emma” och kom i början av nyrokokon, som resultat efter biedermeierns tid. Formerna i designen - både på sitsens främre del och stolsryggens nackstöd - är mjuka S- och C-former vilket är en mycket vanlig syn på Karl Johansmöbler. Som jag nämnde tidigare kallas de att de är volutformade.

Trots att jag är nöjd med resultatet kan man se stora skillnader mot hur min ursprungliga skiss såg ut. Många ändringar på vägen har påverkats av tid, hållbarhet och nya idéer som passat bättre in med förhållandena. Nu tänker jag dock inte gå in på alla de hundra ändringar som blivit, utan koncentrera mig på det färdiga resultatet.

Kopplingen mellan fåtöljen och 1800-talet

Om man tittar lite på stolens undre kan man se en fasning på plattan, något som helt och hållet var ett skapande utanför mallen, men som faktiskt kan kopplas till empirens pompa och ståt som skulle symbolisera kejserligt - men tittar man på Karl Johansmöbler kan man istället se endast rena och raka former på stolarnas sitsar. Alltså har jag kombinerat dessa två, eftersom man från en högre vinkel inte ser urfasningen på underredet.

Sedan kommer vi till det kanske lite mer förvirrande på fåtöljen, nämligen de trekantiga benen. Det finns fler än en anledning till att jag valde att ha en så ovanlig form, eftersom man inte kan se detta på möbler från 1800-talet. För det första berodde det på det konstruktionsmässiga. Eftersom fåtöljen var relativt tung behövdes stadiga ben som jag kunde lita på inte skulle falla samman i första taget. Genom att vika wellpappen hårt och limma mellan lagren fick jag riktigt hållbara ben. Sedan upptäckte jag att det dessutom sparade plats på plattan där benen skulle sitta. Den tredje anledningen var rent utseendemässigt: jag hade sett 1800-talsstolar som var trekantiga och fått inspiration därifrån. Dessutom är dagens moderna stolar och konst ofta abstrakta, vilket gjorde att jag fick in lite nytänkande i dessa triangelformade ben.

Även pinnarna (tvärstagen) mellan stolsbenen är trekantigt formade för att matcha stolsbenen. Dessa är till för att ge extra stadga åt benen, och för att hålla dem raka. Att de har koppling till 1800-talet, även om det är en annan stil, var egentligen mest en bonus - det var i första hand för konstruktionens skull som de fick vara med.


Nu blev det en hel del om kopplingen mellan fåtöljen och 1800-talet och om stilepoken...men jag lärde mig en hel del på den här resan - hoppas ni tycker det var lika intressant som jag!

Till sist lägger jag till min presentation med bilder som hör till texten, som ett avslut på denna resa! Även en poster kommer dyka upp inom en snar framtid...!

Kram på er!

Annie :)