Folklore - nu blir vi digitala! BD

Hej eller "slutförd 100%" som det heter på det mer digitala språket!

Folkloreprojektet närmar sig slutet. Jag har arbetat dubbelt med både den grafiska profilen och tillverkningen av produkterna. Det krävs att man gör dem omlott, eftersom t.ex. en kartongs storlek måste anpassas efter produktens, men tillverkningen kommer beskrivas i nästa inlägg. Jag vill understryka att företaget och kollektionen är påhittade - ingetdera existerar officiellt i verkligheten, utan är ett skolarbete på en gymnasial utbildning. ;)

Kollage av produkterna

När ritningarna var färdiga i datorn började jag skapa en bakgrund till att presentera varje enskild möbel på, ungefär som ett slags kollage av varje möbel. Grundtanken och inspirationen är att på ett så enkelt men behagligt sätt presentera dem på ett löpande band - som representerar de "samiska banden" jag använt mig av. Att de ligger på löpande band kan också tolkas på andra sätt. Till exempel det faktum att nybyggarna i princip tog över allt och så småningom spred sig industrialismen över Norden. Träet på ena sidan av den vita "oskyldiga" randen som står på motsatt sida till det same-inspirerade (och numera välkända) Tillsammans isär-mönstret symboliserar att samerna och sättet att leva sida vid sida med naturen på traditionellt vis som man gjort sedan urminnes tider plötsligt fick flyttas åt sidan medan nybyggarna tog över.

Sedan ligger kollektionens same-inspirerade möbler ovanpå nybyggarnas vita linjer (anledningen till att jag lagt de tre skikten horisontellt är en koppling till de raka linjerna i Tillsammans-isär-mönstret) och visar att samernas historia har lagts fram för att visa att de finns än idag. Som en påminnelse att samerna finns kvar, att de har en otrolig historia och att det har gestaltat i någonting mjukt och vackert. Längst upp på varje produkts kollage finns en kort beskrivning av den bit av historien som möbeln gestaltar. Texten ligger på en rektangulär "plastliknande" form som symboliserar att trots att plasten (nybyggarna) i detta fall ligger ovanpå det samiska ("pälsen" och "Tillsammans isär"-mönstret) ligger ändå samernas historia ovanpå plasten. Om det finns en tanke i symboliken med det är lämnat åt andra att få reflektera över.

Logotypen

Logotypen var ett krångligt projekt till en början, men rätt som det var kom idén till mig och plötsligt hade jag en skiss efter bara några minuter.

Först funderade jag över vilka symboler som jag tycker skulle kunna beskriva min kollektion. Jag var inne på rejäla kängor med "Tillsammans-isär"-mönstret, en fot som i vandringen, vantar, konturer av renhorn, träd och bara mönstret i sig. Ingenting kändes rätt. Sedan började jag istället fundera över vad kollektionen står för - jag har ju faktiskt tagit delar ur historien och belyst dem i gestaltningen av varje möbel och inredningsdetalj. Kollektionens namn hade jag ju redan, d.v.s. "Tillsammans isär" som senare med hjälp av en kontaktperson med samisk bakgrund fick ett tillägg på samiska: "Okto Ovttas - Tillsammans isär". Det var först nu som "företagsnamnet" kom till efter många, många, många förslag där jag vred och vände på namnförslagen tills detta kom som en blandning av internationell engelska - för att kunna sprida budskapet hos fler än bara svenskar - barnen - eftersom det är ett företag som tillverkar barnmöbler- och det faktum att samernas folk är en ursprungsbefolkning. Namnet blev då "Indigenous Child Design" men förkortades till "I C Design" i samband med att slogan kom till som lyder "Other people see history, I C Design". Typsnitten som används här är till för att påminna om grottmålningar, fornskrift samt handskrivet och lite kritliknande för att symbolisera barnen; Herculanum och Papyrus.

När jag tänkte på vad jag ser i kollektionen dök snart ett öga upp som idé - mycket tack vare min slogan. Att använda ett öga säger mycket om vad syftet med kollektionen och företaget är: att kunna se en historia för något fascinerande och vackert trots att folket idag är en minoritet och historien lätt känns avlägsen oss. Jag gjorde därmed ett dokument med förslag på logotyper, men fastnade genast för första idén även om jag var mycket osäker på om den verkligen var vad jag sökte. Det visade sig att det var vad jag sökte, efter mycket om och men. I ögat ritade jag upp Tillsammans isär-mönstret, och i datorn kunde jag sedan lägga till färger. Det var då som själva irisen på ögat förstorades en aning, och det blev jag mycket förtjust i då det påminde om ett förstoringsglas - något  jag själv hade som barn. Då gav logotypen intrycket av att man håller ett förstoringsglas över mönstret (som symboliserar samerna) och visar upp det (historien) - precis som i kollektionen där varje möbel belyser specifika delar av samernas historia. Eftersom jag ändå hade fått med i princip alla färger jag skulle använda i serien och dessutom gärna ville ha färg på sidorna om irisen, lades träet till och vips var logotypen fullständig!

Bärkassen

Det vita som omger ögat visar hur mycket nybyggarna tog över, hur avskalade och moderna deras uppfinningar blev. Genom att det vita är vitt och inte naturfärgat blir nybyggarna mer påtagliga. Ögat är ett förstoringsglas som "visar" det lilla Tillsammans-isär mönstret som symboliserar samerna, eftersom de tyvärr är en minoritetsgrupp idag. Även om samerna är en minoritet är det de som sticker ut här, de är de som är färgglada - som äntligen får synas. Just färgen vitt visar på hur nybyggarna skalade av de gamla traditionerna till kala och moderna föremål som här symboliseras av vitt. Det kan också symbolisera ren(!)heten och oskuldsfullheten som nybyggarna tycktes vara utåt sett, men vars handlingar var allt annat än harmlösa.

På ena sidan kassen är färgerna svart och vitt. Det symboliserar det man inte tänker på och som "bara finns där" men som man inte undersöker närmre. Man VET att samernas traditioner är gamla och att de är en minoritetsgrupp, men hur många som inte har samisk bakgrund undersöker det? Det är därför halva slogan kommer in på denna svartvita sida: "Other people see history", bara rakt av. Men vänder man på kassen möts man av ett sprakande färger och mönster som sprudlar av energi - det är då man ser på djupet, och andra delen av slogan är därför "I C Design" (som naturligtvis läses "I see Design"), som också är "företagets" namn. Eftersom några av mina nyckelord genom serien berör områden som att känna och upptäcka för barnens skull (och de nyfikna äldre) är banden inuti ögat riktiga istället för tryckta. Vissa av banden fortsätter sedan ut från sin plats i "förstoringsglaset" och upp mot kassens topp. Där delar de sig (isär) och tvistar sig - eftersom historien beskriver tvister mellan samerna och nybyggarna - ut från kassen i en lång fläta som går runt (isär) men kommer sedan tillbaka i den andra halvan av banden (tillsammans igen, se bild). Detta bilder då handtaget och liknande fläta finns på motsatta sidan av kassen, fast då i svart och vitt.

Förpackningen till kudden

Eftersom kollektionen innehåller mycket enkla former och mycket rustikt, ville jag inte att förpackningen till kudden skulle vara alltför komplicerad. Inte heller kändes det rätt med en vanlig fyrkantig låda med lock på - det vanligaste man kan tänka sig. Istället funderade jag på mer mjuka former som är skojigare att hålla i. Det, tillsammans med att jag började studera formen på en kudde gav tanken på förpackningar som ibland brukar följa med CD-skivor. Det var precis vad jag sökte, så logotypen åkte på tillsammans med företagsnamnet och kollektionens namn. Därefter kom jag på att man kunde utnyttja produkten som skulle var INUTI förpackningen, så eftersom Tillsammans isär-mönstret redan existerar på kudden fick "irisen" (eller "förstoringsglaset") vara genomskinligt. Från spjälsängens idé om att nybyggarna orsakade hinder för samerna tänkte jag använda samma princip här genom att återigen sätta plast ovanpå mönstret, med skillnaden att plasten blir ett fönster på förpackningen.

På baksidan av förpackningen ska information om kudden stå - historien och symboliken bakom.

Visitkortet

När visitkortet designades tänkte jag mycket på förpackningen, men också på ett par inspirationsbilder som gav kreativ inspiration på många vis. Kollaget som gjordes till visitkortets inspiration från början är ingen idé att lägga ut på grund av det faktum att bilderna endast kan urskiljas om man zoomar in på en dator eftersom de är så otroligt många - och små. Men för att beskriva dem kort var de flesta mycket annorlunda idéer. Gärna fickor som man stoppade i korten i, text som ploppade upp, plast som utnyttjades och några som byggdes om till något helt annat.

Smygtitt på ett bakgrundsmönster...

Mitt visitkort blev framför allt inspirerat av två andra designade visitkort, men kanske ett framför det andra. Den föreställde ett visitkort inuti en vikt ficka med ett otydligt huvud på, där håret var utklippt och färgades till träbrunt eller silver när visitkortet var i. Detta nappade jag på och det passade särskilt bra att jag redan planerat att göra urklippt iris på logotypens öga på förpackningen, då det också gjordes här. Dessutom var det roligare att kunna dra ut visitkortet så att något händer, att man får upptäcka och fysiskt arbeta genom att känna på de olika formerna när man får det, eftersom det också är en barnkollektion. Dessutom är själva handlingen - att först titta genom ögat som ett förstoringsglas och sedan dra ut kortet för att studera närmre, ta ut samerna ur skuggan av nybyggarna - symbolisk. Plast sattes även här för hålet för att återkoppla till förpackningen, för att inte tala om idén med att produkten skulle utgöra "Tillsammans isär"-mönstret här ersattes med mönster på visitkortet inuti fickan. På så vis fulländas logotypen när visitkortet är i (se bild)!

Som en rolig detalj när kortet är utdraget dyker kollektionens namn upp i irisen inuti fickan. Själva kortets baksida finns i två upplagor. Dels med svartvit diffus bakgrund i päls och dels i trä. Det ger ett väldigt stilrent intryck och kan återkopplas till kassens svartvita sida, men ger också plats åt informationen som står i de typsnitt som också använts i namnen, "Herculanum" på "företagets" namn och slogan och "Papyrus" på kollektionens namn som också används på den övriga informationen. En ytterligare anledning av kortets design är för att påminnas om den samiska uråldriga historien när man läser informationen, vilket är varför det är så diffust. Man ser det men får en chans att reflektera över det man sett, vila lite från all uppenbar symbolik och tänka själv i det vilande stilrena.

Hangtag

Att veta hur en hangtag vanligtvis ser ut är inte så lätt när det inte handlar om kläder; därför gjordes även här ett rejält kollage med en massa inspirerande kreativa hangtags. Beslutet föll dock på att ha en rätt klassisk form som var enkel, men samtidigt spännande att upptäcka. Därmed blev designen en hangtag i tre lager. Tredje lagret längst bak består av informativ text, företagsnamnet och kollektionens namn. Andra lagret i mitten har "Tillsammans isär"-mönstret inpräglat så att man kan känna upphöjningarna på ytan, då blir det plötsligt mycket mer som händer än om mönstret bara skulle varit tryckt platt. Det första lagret som ligger längst fram ovanpå det inpräglade är av genomskinlig plast (ofärgad liksom resten av plasten i arbetet) med logotypen, "företags"-namnet och kollektionens namn tryckt på - även här utan mönster i mitten, vilket istället utgörs av mönstret på lagret bakom. Här har jag dock vänt på det hela så att plasten är runtom och på ögat, men att irisen är ihålig så att man kan känna mönstret på andra lagret.

Alla tre lager knyts samman av en metallring som dels symboliserar den ring som är på flaggan, som också binder ihop de fyra elementen (färgerna på banden) och dels kan återkopplas till metall-"pärlorna" på sängens spjälor.

Flygblad

För att andra ska få en aning om vad kollektionen handlar om och för att långsamt väcka nyfikenheten använder jag mig av visitkortets diffusa svartvita päls- och träbakgrund. Flygbladet är sedan uppdelat på två sidor av samma blad, så att ena sidan (med pälsbakgrund) visar logotypen och företaget samt kollektionens namn och den andra sidan (med träbakgrund) innehåller text både på svenska och engelska. Layouten på informations-sidan är arbetad utifrån övre vänstra hörnet och diagonalt till det nedre vänstra (eftersom man läser från vänster till höger kändes den varianten mest bekväm att läsa). Två bilder bredvid varje textstycke får representera arbetet; den tillverkade kudden och prototypen av spjälsängen.

På grund av upphovsrättsskäl finns inga bilder på de färdiga produkterna med här på bloggen.

Vi hörs i nästa inlägg! :)

Kram!
Annie

Folklore - Handskar på!

Hejhej!

Nu var det ett tag sedan jag gjorde inlägg, eftersom jag väntat in arbetsprocessen. Såhär i slutkampen är det hög tid att berätta om tillverkningen av spjälsängen och inredningsdetaljen! Jag kommer dela upp tillverkningsprocessen i olika stycken för att ge en klar bild av hur det gick till. :)

SPJÄLSÄNGEN

Från skiss till stomme

- Innan det var dags att besöka en träslöjdssal behövdes mallar till sängen. För att få till hornen i rätt skala fick jag använda A3-papper, dator med Photoshop, projektor och verktyg som penna och tejp. Därmed tejpade jag upp pappret på tavlan och tog upp Photoshop-filen med konturen av hornen på datorn.

Med hjälp av projiceringen kunde jag prova mig fram tills hornen på pappret hade de rätta måtten. Skalan fick bli 1:3 eftersom det var mest passande i storlek. Sedan var det bara att måla av och klippa ut i hård papp.


- När hornen var klara gjordes mallarna till de båda kortsidorna, långsidorna samt benen (som gjordes enskilda) och måtten på spjälorna. Alltihop togs med till slöjdsalen där materialet blev plywood, eftersom det var ett lätthanterligt material med synliga ådringar. Med hjälp av mallarna var det sedan enkelt att rita upp spjälsängens delar. Dessvärre blev första mallarna fel då jag målade med ådringarna åt fel håll (bravo) och därmed insåg hur viktigt det var att ådringarna gick nedåt istället för i sidled på sängen. Tack och lov hände detta innan något hann sågas.

- Eftersom jag inte är snickare fick jag hjälp att såga ut alla basmått med sticksåg, för att lättare kunna hantera det finstilta. För att inte hornen skulle spricka valde jag att göra dem och en av kortsidorna (utan ben än så länge) på en och samma bit.

- Efter detta var det dags att återbekanta sig med en gammal vän: kontursågen. Med skeptiska tankar skulle hornens slingriga mönster sågas ut. Det gällde att hålla sig i kragen under hela sågningen, men efter mycket knåpande var hornen till sist färdiga.

- Nästa steg var att få bort en stor bit trä i mitten på varje sida. För att lyckas med det fick jag först borra hål i varje hörn av rektanglarna på plattorna och sedan såga ut formen med kontursåg med utgångspunkt i hålen. Därmed var det bara att köra så rakt som möjligt till vare hål tills varje rektangel kunde tas ut ur plattan.

- Slipningen blev nästa steg. Det utfördes på det gamla hederliga sättet: med slipkloss och slippapper. Detta var inte bara nödvändigt för att få mjuka kanter utan också för att inte träet skulle spricka med tanke på hur smala sidorna var. Faktum var att jag slipade hornen redan innan jag borrade i plattan i förgående steg, för säkerhets skull. Tyvärr hjälpte inte mina försiktighetsåtgärder, så vissa skavanker blev det. Men, precis som samernas hemtillverkade föremål ska det synas att det blivit tillverkat av mänskliga händer och inte av maskiner. Perfektion symboliserar nybyggarna, som jag ser det. När samerna tillverkade föremål var det viktigaste att de fungerade och (beroende på vilka föremål) var fina och vackra, inte perfekta.

- Trots att skavanker också visar på att ett föremål har en historia behövde vissa oundvikligt stora sprickor lagas. Detta gjordes bäst med träspackel i ungefär samma gulaktiga nyans som träet. När det hade torkat var det dags att färga träet!

- Mörk bets var det som användes eftersom ådringarna fortfarande skulle synas. Anledningen till att träet skulle vara mörkt är en tolkning av gammalt trä som blivit mörkare med åren, eftersom samerna är ett ursprungsfolk, men också för att det påmålade symboliserar den påmålade fasaden som nybyggarna försökte gestalta om att de och samerna skulle kunna leva sida vid sida och idka olika näringar, dessutom är att färga trä inte särskilt naturligt men det är samtidigt inget som man tänker på när man ser på sängen. Då blir symboliken för nybyggarna (den påmålade färgen på träet) inte påtagligt, men finns ändå där - precis som sängens syfte.



Med vit labbrock på som fick mig att se ut som en vetenskapsman lades betsen alltså på träet på båda sidor (för att de första sidorna skulle torka fortare användes en värmepistol). Så, efter mycket stänk var sängens delar plötsligt mörkbruna istället för ljusblonda. Tyvärr blev färgen lite gråaktig på de ställen som hade träspackel, men jag gillar hur man kan se att möbeln är tillverkad för hand och inte på fabrik. Lite skavanker här och där - det ger möbeln karaktär och vittnar om en historia precis som för samerna. Om samernas hemtillverkade föremål hade sett ut som perfekta, fabrikstillverkade produkter - då hade det inte känts samiskt.

- När alla delar var färdiga limmades de ihop med trälim under tryck (bild till vänster). Sedan fick jag hjälp med att sätta enkla, träbitar som lister inuti (eftersom rädslan för att sängen skulle spricka om jag gjorde det själv var ganska stor) som sedan kunde bära upp en masonitskiva som madrassen senare skulle kunna vila på. Spjälorna sågades ut med rätta måtten av långa rundstavar.

- Väl tillbaka i skolan limmades först och främst de små rektangulära benen (eller fötterna om man så vill) på.

Nu var stommen färdig!

Färgglada textilier och spjälor läggs till


- Till sängens kortsidor användes matta band i grönt, blått, rött och gult (de samiska färgerna). Dessa häftades diagonalt på plats med en häftpistol. Likadant gjordes sedan med banden i motsatt diagonal riktning som också vävdes under och över de andra banden (se bild till höger). Detta upprepades sedan på motsatt kortsida.


- Min första tanke var att spjälorna skulle kläs in i hopsydda band, men eftersom detta är en skalenlig prototyp skulle det blivit alldeles för smått och det fanns inte tid till det. Alltså fick jag klura ut ett annat sätt att lösa problemet, vilket resulterade i att istället klippa ut tygremsor av ett vanligt naturfärgat bomullstyg och sedan med vattenfasta posca-pennor rita ränder längs med längderna. För att få ränderna relativt raka använde jag ett papper som stöd. Sedan var det bara att med hjälp av limpistol vira in varje rundstav (spjäla) i tygremsorna.

- Ibland gick detta bra, men ibland blev det bergskedjor av alltihop. Det kunde se ut ungefär som bilden till höger...

- På spjälorna skall en typ av "pärlor" träs över tyget för att symbolisera nybyggarnas ankomst. Dessa "pärlor" är i själva verket en bit metall som ska likna metallfärgad plast (symboliken kan läsas i tidigare inlägg). För att visa detta i modellen använde jag mig av värmeljusens aluminiumform. Kanterna klipptes ut och slipades försiktigt för att få en blankare och mer metalliknande yta. Sedan klipptes de i mindre bitar som rullades och limmades på de klädda spjälorna, fyra stycken på var och en.

- Spjälorna fästes sedan med hjälp av limpistol med jämna mellanrum i utrymmet på spjälsängens båda långsidor. För att göra sängen säker för barn har jag tagit reda på hur ungefär hur stort avståndet mellan spjälorna måste vara för att inte barnet ska fastna och hur långt ner madrassen måste vara för att göra spjällsängen ergonomiskt utformad.

- När spjälorna var på plats användes genomskinlig
plast (i detta fall ett laminat som laminerats utan innehåll) för att klippa ut lagom stora rutor som sedan limmades utanpå vävningen enligt symboliken mellan samer och nybyggare
(se inlägget "Folklore - en process från kaos till mening") på var sida om vävningen på
kortsidorna.






Madrassen

- Eftersom spjälsängen görs som en prototyp använde jag en hård pappskiva istället för en riktig madrass för att gestalta själva madrassen. Pappen limmades ihop som en låda utan lock som sedan täcks över med ett vitt bomullstyg.

- Eftersom jag ville använda ett mer miljövänligt alternativ är "pälsen" givetvis fuskpäls - också det har en symbolik som kan läsas i det redan nämnda tidigare inlägget. "Pälsen" kommer att ligga runtom hela madrassen, men bilda en barriär runt ett hål i mitten där "lakanet" finns (också denna anpassning för barnen kan läsas i det tidigare inlägget). Alltihop limmas sedan fast för att sedan föras ner i spjälsängen för att ge sängen den slutliga finishen!

Spjälsängen är därmed färdig, sånär som på kudden...!

KUDDEN

Kudden görs i form av ett heltäckt (igensytt) kuddfodral med Tillsammans isär-mönstret på.

- Första steget som tog längst tid var att väva samman banden på det sätt som jag hade designat virtuellt. När det var gjort nålades de fast på ett vitt bomullstyg med de rätta måtten (plus sömsmån, se bild till höger).

- Steg två var att sy fast banden. Eftersom de röda och blå banden skulle vara dubbelt så breda (då mönstret skulle stämma i den stora skalan) syddes alla band på med olika respektive färg på tråd endast med raksöm rakt över för att hålla samman. Svårast var naturligtvis de blå banden då dessa låg underst i mönstret och därför  hade extremt många "hopp" för att inte sy med fel trådfärg i banden.

- Därefter klipptes baksidan ut i ett enda stycke (likadant som framsidans grund).

- Sedan var det bara att sy ihop delarna och vränga verket ut och in, därefter stoppades innerkudden i och det sista hålet syddes igen förhand.

Kudden var då färdig!

Hoppas detta var givande läsning, mer om den grafiska profilen kommer i nästa inlägg. Men tills dess, ha det bra! :)

Kram! <3
Annie