Folklore-projektet är igång och vi har kommit en bit på väg. För att kunna berätta hela processen krävs att allt kommer i tur och ordning, hela vägen från början. Jag har strukturerat upp detta inlägg i flera punkter för att kunna få någon slags ordning i den långa processen. Här är alltså min arbetsprocess, som börjar med hur det var att välja, men för enkelhetens skull (och för att ni läsare inte ska behöva slita håret i frustration över inläggets längd) lägger jag ut en slags "innehållsförteckning" för inlägget här i början (tyvärr kan man inte trycka sig vidare till den delen av inlägget, även om jag önskar att det gick).
Innehåll:
Att välja inspirationsområde - Hur jag valde område att inspireras av
Inspirationen från Sápmi - Hur jag bytte inriktning
Historien på nytt - Kollektionens byggstenar
Barnen - Mitt val av målgrupp
Vilka är samerna? - En beskrivning av samernas historia
Flaggan som gav kollektionen färg - Val av färg och form
Tillsammans isär - Beskrivning av de tio möblerna/inredningsdetaljerna: 1. Barnpall
Specifikationer - Kort om verkställandet från skiss till ritningar 2. Barnbord/Lekbord
3. Golvlampa
4. Spjälsäng och 5. Madrass
6. Kudde
7. Värmeljusstake
8. Klädhängare
9. Bordslampa
10. Byrå
Att välja inspirationsområde
Mitt intresse hamnade i den nordiska folkloren - dels för att det är intressant med obekant historia från den del av världen man bor, dels för att dess mönster och former tilltalade mig. Däremot kändes skandinaviskt folklore som i svenskt/finskt/norskt inte tillräckligt intressant - kanske för att det redan kändes för bekant? Eftersom jag virkar mycket på min fritid fastnade jag därför för de färgglada babusjkorna med deras "mormorsrutors"-liknande dräkter och inspirerande arkitektur i annorlunda och roliga former. Sedan tänkte jag ett steg till, och för att utmana mig själv var tanken att använda en kombination från två områden. Det var här jag kom i kontakt med den samiska kulturen.
Mitt första collage blev således en blandning av dessa och jag vill understryka ordet utmaning i detta val.
Jag hade dessutom valt att ha barn som målgrupp, eftersom det är något jag inte jobbat med tidigare och det verkade intressant att bredda erfarenheten, men detta gjorde tyvärr inte precis saken lättare, och de möbler som fanns på pappret var en gungstol som liknade en babusjka med en hastigt ditslängd detalj från samerna (en slags båt som jag inte hade en aning om vad det egentligen var) som "skidor" längst ner, och en påbörjad byrå i form av en rysk sorts hatt (som jag inte heller hade en aning om vad den symboliserade), alltså en serie mest i ryskt tecken utan innebörd - totalt kaos.
Två lektioner senare med lite råd och guide kom till slut insikten om var problemet låg: för mycket och för komplicerat.
Trots att de två möblerna jag fått ihop såg ryska ut var det inte ryskt folklore som fastnat i tankarna, utan det samiska. Alltså fick jag tänka om, gjorde en ny research och ett nytt collage där allt var samiskt. På så vis fick hela projektet en het ny vändning, det fick ett syfte och ett nyväckt intresse.
Inspirationen från Sápmi
I det nya kollaget (det gamla var också sparat för att kunna följa min egen process) fanns inte bara bilder utan också text. Jag började söka reda på mer om vad som fanns bakom den fascinerande fasaden: Samernas historia.
Detta gick så långt, att det till sist blev utgångspunkten; kärnan i kollektionen. Genom att ta reda på så mycket som möjligt om deras historia och sedan välja ut vissa delar började jag bygga upp möbler och inredningsdetaljer utifrån den. Det var otroligt intressant och äntligen kändes det som om kollektionen hittat sin mening och sin röda tråd - nu fick jag fram mina tankar på papper till skillnad från tidigare när tankarna och pappret varit isär.
Historien på nytt
Nu hade jag alltså målgruppen och inspirationskälla. För att hitta vilka typer av möbler och inredningsdetaljer som skulle finna med skrev jag upp en lista på så många jag kunde komma på och valde de typer jag kunde tänka mig i denna kollektion.
Syftet med min kollektion vill jag ska vara att ta fram det som blev förtryckt och bortglömt, men som ännu lyckats leva kvar längst upp i vår del av världen. Det är intressant att se hur en historia kan likna så många andra; hur vissa sekvenser verkar upprepa sig i historien. Till exempel, arbetade vi med ett projekt i historian där jag valde att ta reda på mer om debatten om indianernas människovärde och Bartolomé de Las Casas. Till min stora förvåning var den händelsen inte särskilt olik det som hände Samerna, fast i en annan skala. Liknande händelser kan vi se genom historien som t.ex. i Australien som brittisk koloni och Andra världskriget.
Eftersom händelsen som drabbade samerna tycks vara av "mindre skala" och därför ibland något man inte funderar så mycket över till skillnad från då till exempel Andra världskriget ville jag ta upp deras historia genom att tydligt visa vad den här kollektionen bygger på. Därför kan man först uppfatta möblerna och inredningsdetaljerna som en aning övertydliga, men det är alltså poängen.
Barnen
Detta är alltså en barnkollektion mellan de ungefärliga åldrarna 0-6 år, och tanken är alltså att anpassa mått och utseende för att passa in i ett samiskt inrett barnrum i nutid. Nyckelorden här är:
- Upptäcka
- Känna
- Prova
- Roligt/Glatt
- Färgglad
Men också
- Rustikt
- Stabilt
- Hållbart
- Mjukt
- Rolig/Skojiga former
- Spännande
- Miljövänligt/ofarligt
Om jag lyckas hålla hyfsat väl på dessa punkter har jag fått fram det jag ville med att satsa på möbler och inredningsdetaljer för barn.
Vilka är Samerna?
Det finns till och med viss forskning som tyder på att Samerna kan vara det sista resterande folk som härstammar från hela EUROPAS ursprungsbefolkning. Samerna är ett folk som bott i norden sedan urminnes tider. Det jag tagit reda på är tyvärr en väldigt förenklad version av Samernas historia, på grund av tidsbrist då detta trots allt är en skoluppgift med datum för utställning då vi förväntas vara färdiga. Däremot har jag tagit reda på mer än det jag skriver här, vilket naturligtvis är mer utvecklat. Här är de delar jag valt att anteckna ur historien (förenklade och förkortade) och de som är färgade används som inspiration till möblerna.
- Samerna är ett ursprungsfolk.
- Efter att inlandsisen smält började de nordliga landet befolkas, detta område kallas Sápmi, som sträcker sig över gränserna till nuvarande Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
- Bas för försörjning - familjegruppen. Detta typ av samhälle kallades Siida och hade olika gränser och jakt- och fiskerättigheter. Man flyttade och bodde i grupper om 2-3 familjer.
- Vildrensjakten blev viktigaste försörjningssättet och vid 1500 före vår tideräkning kallades typen av samhälle för sijdda, som motsvarade ett effektivt jaktlag på ca 10 familjer som kämpade, bodde och flyttade tillsammans. Detta gav en stor trygghet och visade på en stor gemenskap där man delade på saker och ting.
- Intresset för Sápmi växte. Utifrån betraktades området som öde, och det var här som tvister uppstod om landet i norr.
- Kyrkorna i norden och Ryssland fördömde Samernas tro, stöttade sina egna staters regeringar och därmed också territorieanspråket på Sápmi.
- Under en tid tvingades samerna betala skatt till TRE olika länder, eftersom de bredde ut sig över gränserna, och detta innebar naturligtvis enormt hårt arbete. Man ville kunna räkna samerna till svenskar för att komma åt territoriet och andra fördelar.
- Samernas rörlighet som nomader ansågs hotfullt och oberäkneligt. Det tycktes så att staten därmed inte kunde säkra anspråket på territoriet i norr.
- Man började vilja ha nybyggare och bönder norrut, och i och med den Svenska silvergruvan Nasafjäll blev det än viktigare med svenskt territorium på samisk mark.
- För att locka nybyggare att bosätta sig i norr trots klimatet och förhållandena angav man femton års skattefrihet och att slippa gå ut som soldat i krig. Dessa fördelar gjorde att fler nybyggare flyttade norrut, precis som man ville. Väl bosatt där fick nybyggarna order om att de inte fick störa samerna i näringsutövningarna eftersom dessa var väsentliga för bidraget till statskassan. Dessutom skulle nybyggarna bara odla på obrukad mark.
- Man tänkte att Samerna och nybyggarna skulle kunna leva sida vid sida och idka olika näringar.
Samerna skulle leva på jakt, fiske och renskötsel medan nybyggarna skulle leva på odling och boskapsskötsel. Detta var vad man tänkte i fantasin. I praktiken och verkligheten gick det inte att enbart livnära sig på odling i det kalla klimatet, viket skulle få många konsekvenser och framtida handlingar.
- Renskötseln var ännu en viktig näring och tack vare det hade samerna fortsatt stark ställning. Vid mitten av 1700-talet vann Samerna faktiskt i tvisterna över nybyggarna.
- Nybyggarna började slå sig ner på samiska marker, samerna hade då inte längre tillträde till t.ex. fiskesjön. Detta var bara början på nybyggarnas övertag.
- Konflikter uppstår då nybyggarna börjar klaga på skadegörelse på grund av samernas renar. Det är nu som nybyggarna börjar slå sig ner på allvar utan att samerna kunde hindra hur de gjorde detta. Det är nu som lyckan vänder för samerna. De förlorar allt fler konflikter i domstolen.
- Idag har fiske och jakt mindre betydelse. Stora företag "dammsuger" sjöarna på fisk. Däremot är fiske och jakt än idag ett viktigt komplement för renskötande samer.
- Gränserna mellan länderna som går och gick genom Sápmi hindrade Samerna en hel del. Det var så illa att man ville försöka bevisa påståendet om att de inte skulle vara skandinaviskt urfolk, så att de inte skulle kunna ha någon makt. Däremot tyder studier och forskning på det motsatta.
Historien visar hur Samerna som ett ständigt vandrande och hårt arbetande folk fick stå ut med nybyggarnas förtryck. I och med situationen för samerna och deras historia som ursprungsfolk har de i alla tider varit mycket praktiskt lagda. Verktyg och förnödenheter tillverkades och kom från deras egna skapelser och därför tillverkades heller ingenting som var onödigt. Samma tanke har jag som motto i min kollektion, men som överförts till dagens typ av objekt. Jag försöker alltså använda mig av samernas principer som man hade då för att överföra till kollektionen nu.
Flaggan som gav kollektionen färg
 |
| http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/72/Sami_clothing_1.JPG |
Men det var när jag sökte reda på annan fakta om samernas historia som färgerna verkligen började blomma. År 1886 fick samerna en erkänd designad flagga och en nationalsång. När man läste om denna flagga fick jag reda på
 |
| http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sami_flag_large.png |
att färgerna är direkt plockade från samiskt traditionella färger och att färgerna hade betydelser.
Grön
Växter/Natur - landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad.
Blå
Vattnet som är ett livselexir.
Röd
Elden - sår för värme och kärlek.
Gul
Solen som står för långsiktigt liv.
Ringen
Den runda ringen i flaggan str för månen (blå) och solen (röd) och är symbolen för andlighet som binder ihop de fyra elementen.
(Information från http://www.samer.se/1146 )
Tillsammans isär
Nedan följer en lista över möblerna och inredningsdetaljerna i samma ordning som de designades samt syfte, historia och tanke bakom dem (Observera att de delar av historien som möblerna beskriver INTE är i kronologisk ordning! Istället har jag lagt vikten vid att beskriva dem i arbetsprocessens ordning).
1. Barnpall
Denna möbel började faktiskt som en bordslampa innan den utvecklades till en pall. Lampfoten skulle vara grov och stabil - precis som hemtillverkade saker är. Här hittade jag vilka basfärger och material jag ville använda mig av i kollektionen.
Eftersom samerna var ett vandrande folk tyckte jag att bästa sättet att gestalta det hårda livet var genom deras välkända, rejäla och hemtillverkade kläder gjorda av skinn, päls och textil. En ständigt återkommande detalj är pälsmössan som jag fastnade för dels genom bilder av både barn och vuxna med dessa mössor, men också för att de visar vilket typ av klimat de har att göra med. Alltså ville jag att själva lampskärmen skulle vara av syntetpäls, eftersom det är dagens sätt att återanvända våra resurser, eftersom plast är ett material vi har idag och samerna använde sig av det de hade.
En bild som jag använde mig av på kollaget visade en flicka klädd för en ordentlig vinter (kollagen finns inte med på bloggen på grund av upphovsrättsskäl). Hennes klädsel (eftersom det är en barnkollektion) gav inspiration till lampfoten. Problemet var, att hur jag än vred och vände på denna lampa kändes det inte helt rätt. När samiska band enbart blev fotens dekoration kom jag fram till att den kändes för klumpig och för tät. En lampa ska ju helst ge ifrån sig ljus utåt, och det kändes fel i denna variant av lampa. Sedan utvecklades tanken på barnen i samband med vandringen, och vad är då inte bättre att ha som "fot" än en fot? Så, jag började experimentera med detta och gjorde först en, sedan två ben (eftersom det blev på tok för ostadigt med bara ett). Nedre delen ser precis ut som barnens (och vissa vuxna) kläder och det enda mössan saknar är samiska banden som istället återkommer senare i kollektionen. Plötsligt insåg jag istället att detta liknade en pall mer än en lampa, och där hade idén slagit rot
Tanken med denna pall är att den ska likna ett barn, och därefter är materialen mjuka så att man får känna och kunna mysa, formerna är runda och roliga att upptäcka och utseendet påminner om en jämlike för barnen. Dessutom har pallen drag från roliga karaktärer i Astrid Lindgrens barnklassiker Ronja Rövardotter där man skrattar gott åt rumpnissen som fått Ronjas alldeles för stora mössa på huvudet, precis som den stora pälsmössan på pallen där bara benen sticker fram.
Förutom detta roliga på utsidan finns också en allvarligare underton, eftersom det för samerna gällde vandring och hårt liv för ALLA, även barnen.
 |
| Såhär såg processen för den färdiga pallen ut i loggboken |
2. Barnbord/Lekbord
Denna möbel började med historien och samernas ursprung. Eftersom samerna är ett ursprungsfolk tänkte jag mig rötter som samerna "växer upp ur" (symboliskt) och hur samiska symboler berättat sagor sedan urminnes tider. Inspirationen kommer från samernas kivar där ristade mönster i alla dess former berätta varsina olika berättelser. Jag hade hittat bilder som den nedan där oregelbundna symboler berättar något som bara de samiska folket förstår. Min tanke var därför att göra en slags "bergs"-skiva som bord med en barnsaga inristad ovanpå. På detta sätt lever historien fysiskt vidare och det blir något mer att känna på än bara en plan bordsskiva.
 |
| http://commons.wikimedia.org/wiki/ File:S%C3%A1mi_mythology_ shaman_drum_Samisk_mytologi _schamantrumma_037.png |
3. Golvlampa
Efter fler inspirationsbilder byggde jag upp en golvlampa. Formen på den långa foten var viktig för mig, eftersom den skulle vara rolig för barn, annorlunda men samtidigt rejäl och rustik. Materialet blev trä, och formerna hittade jag i de samiska banden, på bilderna nedan, där jag använde mig av detta mönster:
<><><><><><><><><><><><><><><><><><><><><>
Därefter tog jag upp den tidigare tanken med pälsmössan som lampskärm, men denna gång i större storlek vilket skulle ge mer ljus då insidan inte är syntetpäls utan platt och vit, vilket reflekterar ljuset. I och med formen på foten kom jag och tänka på den del i historien där samerna flyttar uppåt i landet av flera olika anledningar, men i stora drag mer eller mindre "trycks" de upp till norr trots att de faktiskt till en början var utspridda över Norden och Skandinavien. Vägen dit var säkerligen trasslig och hade nog sina upp- och nergångar, vilket gestaltas i lampans fot: samernas vandring norrut.Eftersom det alltmer fylldes på med samer i norr lät jag lampans skärm vara stor medan foten av trä endast står på en plattform betydligt mindre och som endast pryds av samiska band. Det visar alltså hur samernas befolkning minskade i syd allteftersom vandringen drogs uppåt i landet och hur befolkningen ökade i norr.
Den fjärde möbeln är den jag senare har valt att gestalta i en skalenlig modell. Denna möbel började som en idé till en gungstol, och då syftar jag på själva spjälorna. Sedan tänkte jag mig in i möbler som finns i barnrum och då fick det bli en spjälsäng. Huvudmaterialet här skulle vara trä, och jag kände att de samiska banden behövde framhävas i någon möbel, och i denna får detta representera färgen hos samernas liv. För att gestalta en spjälsäng tog jag hjälp av bilder från olika håll: jag ville nämligen av den skulle se så klassisk och enkel ut som bara möjligt. Det grova träet skulle påminna om när allt tillverkades av egna händer (samiskt hantverk kallas för "Doudji"), och därför skulle det inte finnas några "konstigheter" med sängen. Ren, klassisk och praktisk skulle den vara.
Idén som jag först hade för gungstolens spjälor var att klä in dem med samiska band. Denna idé överfördes sedan till spjälsängen, och utvecklades även på andra håll.
Historien bakom denna möbel kom fram i samband med att kortsidorna skulle göras. Jag ville ha något annorlunda och lite mer färgglatt på för att pigga upp sängen en aning. Det var nu jag utvecklade idén med de samiska banden. Tänk om man skulle lägga ihop dessa, en vävd yta med flätade band? Från att på TV ha följt kändisinredare återanvända t.ex. skärp till att väva en stolsits kom jag att tänka på att göra samma sak med de samiska banden. Det skulle dessutom knyta samman mönstret på spjälorna med sidorna. När jag ritad tid banden insåg jag viken del av historien som jag skulle fortsätta bygga upp möbeln på.
När nybyggarna kom för att bosätta sig i Sápmi och inkräkta på deras marker lyckades samerna ändå hålla ihop, och det är anledningen till att de finns kvar än idag. Genom att låta de samiska banden representera samerna, satte jag glas på båda sidor som representera nybyggarna. Utifrån sett trodde man att de skulle kunna leva sida vid sida, men i själva verket pågick mer under ytan. Därför syns de detaljer som representerar nybyggarna inte särskilt väl, eftersom de just hade börjat inkräkta på samisk mark. Eftersom glas är ett "nyare" material passade det bra att låta vara "nybyggarna". Då "spärrar
glaset in" de samiska banden, men det
genomskinligt.
För att visa detta ytterligare ska spjälorna även ha pärlor med jämna mellanrum, på samma höjd. Det är viktigt att de är perfekt placerade (se bild till höger) och därför skapar en enad front - nybyggare mot samer. Till en början tänkte jag mig pärlorna i de samiska färgerna, men efter lite läsande och påminnelser om historien låter jag dessa pärlor vara av plast i metallfärg, då gruvan i Nasafjäll innehöll silver och
plast definitivt är ett nytt material som
kommit på senare år.
Eftersom denna del av historien är när nybyggarna just kommit ska samiska symboliken och inspirationen ännu vara den mest dominerande och därför har jag låtit kortsidan vid huvudkudden prydas av ett par renhorn i trä (se bild nedan). Dessa ska vara platta från sidan, vilket gör att de från vissa vinklar inte ser ut som horn. Detta ger också lite symbolik kring att nybyggarna
börjat komma och förändra.
 |
| Madrassen (kudden är nästa detalj i kollektionen) |
Nu var alltså utsidan färdig (notera att bilden nedan är en grovskiss ritad på frihand och därför ej innehåller hornen), och det var dags att se efter insidan. För att barnet ska kunna ligga som man gjorde förr i tiden, i mjuka pälsar i lappkåtor tänkte jag göra ett lakan som har en slags "barriär" runt med upphöjt tyg i syntetpäls. Precis som när man själv var liten och kunde gosa med filtar och gosedjur runtom och det faktum att man förr i tiden ofta svepte in barnen i en filt (se skiss till höger) blir det samma härliga känsla här med. Kudden kommer berättas närmare om senare.
 |
| Detta är grovskissen (utan madrass och horn) till spjälsängen |
Möbel 6: Kudde
När mönstret för spjälsängens siddekorationer skapades utvecklades det och jag skapade ett mönster som används till flera olika objekt i kollektionen. Genom att ta färgerna från flaggan och sätta dem i "vävda" ränder fick jag fram en historia som i stora drag beskriver hela samernas kamp mot nybyggarna. Färgerna symboliserar alla samer och de vita springorna däremellan är nybyggarna och staten som försöker ta sig igenom och inkräkta på deras land. Trots allt förtryck har samerna som sagt lyckats behålla släktet och lever vidare än idag, och det är detta jag gestaltar eftersom det vita finns överallt men inte helt lyckas tränga igenom. Det var här som kollektionens namn kom fram. Eftersom samerna höll ihop men ändå blev påtvingade att splittras tänker jag kalla denna kollektion för "Tillsammans isär". Om jag hittar vad det heter på samiska, är det namnet. |
| Samiskt hantverk kallas för "Doudji" |
Så, eftersom denna kudde i princip beskriver alla möbler och hela historien tänker jag göra denna inredningsdetalj i naturlig storlek. Den har hela kollektionen som den byggts upp på och som stöder mönstret, vilket gör den viktigt att framhäva.
7. Värmeljusstake
En inredningsdetalj jag tyckte hörde hemma här var de gamla, hederliga ljusen, som ett komplement till lamporna med den moderna elektriciteten. Ibland måste vi påminna oss om en tid då eld var det enda ljuset, som också ger en slags sammanhållning och ännu är en stor mysfaktor i många nutida hem. Eftersom detta är en barnkollektion vill jag inte använda stearinljus även om ljusstaken står oåtkomlig för barn, på grund av många risker med det. Däremot kan värmeljus i djupa "skålar" vara en bättre tanke, vilket var precis vad jag använde mig av.
När jag tänker på ljusstakar ser jag ljus i olika nivåer som sprider sitt mysiga sken åt olika håll, och för att hitta hur många som ska vara på varje våning kom jag att tänka på två delar ur historien. Dessa delar utspelar sig tidigt, när nybyggarna ännu inte hade kommit. Det handlar om hur samesamhället utvecklades; från Siiida till Sijdda. Genom att ha en "stam" i trä (precis som samernas material, miljö med träd och det faktum att man säger "stammar" om olika grupper) låter jag tre stycken ljus vila på var sin "gren" ut från stammen på första våningen som får motsvara de tre familjerna. Nästa våning innehåller nio stycken ljus på längre grenar (också de i en cirkel) runt stammen. Ett ljus ska vara i mitten på samma våning (på stammen) och dessa representerar de tio familjer som utgjorde ett effektivt jaktlag. Eftersom det är tre ljus på våning ett är det 3x3 ljus som sticker ut från nästa våning för att skapa ett harmoniskt yttre med udda antal.
Om man tittar ovanifrån ser hela formen ut lite som en sol, vilket står för långsiktigt liv. Detta för att hela ljusstaken beskriver samernas samhällsutveckling och för att solen ju består av eld, liksom ljusen (solstrålarna) på ljusstaken.
Ljusskålarnas design är inspirerade av de ständigt återkommande garntofsarna som syns på flera samiska hantverk. Dessa vände jag uppochner på och representeras genom ränderna i färg på de genomskinliga ljusskålarna - de är av genomskinligt glas eftersom man ska kunna se de små solarna, som också representerar de små solarna som är barnen. Först hade jag tänkt glaset från bottnen av glasflaskor, men av säkerhetsskäl är det bättre att smälta återvunnet glas så det blir ordentligt gjort. Visserligen representerar glaset nybyggarna i andra möbler, men även om detta inte är huvudtanken här kan man reflektera över om det kan symboliserar vad som skulle komma att hända..?
Möbel 8: Klädhängare
Det första jag frågade mig själv vid den här tidpunkten var: Hur ser en klädhängare ut? Sedan ändrades den frågan till: Hur
Därmed började jag med att rita upp en klassisk stereotyp av en klädhängare (klädkrokar) för väggmontering. Eftersom stereotypen av en krok påminner lite om fiskekrokar kom jag att tänka på en del av historien där nybyggarna tar samisk mark så att de inte längre hade tillgång till fiskesjön. I och med detta tänkte jag att man kunde byta ut krokarna mot fiskekrokar (se bild till vänster). När den första idéskissen fanns på papper, insåg ja att den inte kändes som en del av kollektionen. Utseendet blev alldeles för annorlunda och dessa "fiskekrokar" kändes främmande bland de andra möblerna som i sina naturnära former påminner mer om skog ochtorra land än vatten.
När detta tillfälle till slut kom, var det tack vare insikten i att man inte måste ta all information och alla tankar så bokstavligt. Mina tankar om att dekorera en klassisk klädhängare med bältet från kolten var inte heller rätt, men det var då det slog mig att om någonting påminner det minsta om krokar, så är det renhorn. Problemet var dock att den designen redan använts och dessutom är något man ofta ser i dag. Tanken med fisket fanns dock ännu kvar och det var det som guidade mig genom dimman. Alltså skrev jag upp mina tankar i en omvandling.
Renhorn ---> Symboliserar renens betydelse.
Krokarna ---> symboliserar fisket som "stals" från dem.
Först tänkte jag mig två renhorn, och eftersom de är fristående kan man flytta runt dem och sätta dem i valfri höjd och på valfritt ställe, vilket passar bra för att få dem i barnhöjd. Sedan insåg jag att det nog trots allt hade varit snyggare att bara använda en, eftersom det då inte tar så mycket plats och att renhorns-idén inte blir för uppenbar. Att bara använda ett renhorn rakt av kändes däremot lite för enkelt. Visst symboliserar det rätt historia, men det säger inte mycket om fisket, och den sticker inte ut på det sätt jag ville. Det var då det gick upp för mig att färgen inte nödvändigtvis måste vara brun, och för att följa färgschemat tänkte jag att man kunde använda någon utav alla de andra färgerna. Vad är då en bättre färg att symbolisera fisket än blå?
Så, min tanke var att eftersom deras traditionella dräkter (t.ex. kolten) finns i olika mörkblå nyanser kan även hornen vara i olika nyanser. Genom att därför göra mörka, täta, mörkblå prickar på en något ljusare blå bakgrund skulle känslan på nära håll även påminna om fiskfjäll. Om man ser helheten, hur man närmar sig inredningsdetaljen, kan man säga att man vid första anblick (på ytan) tycker sig se ett renhorn (som symboliserar samernas renar och därmed samerna) men vid närmare anblick upptäcker fiskinspirationen och därmed hur livet egentligen förhöll sig (under ytan). Precis som staten som trodde att de skulle kunna leva sida vid sida när det i själv verket var mycket mer komplicerat än så. Man kan säga att färgen avslöjar sanningen om symboliken.
Såhär löd en mening jag skrev efter den tredje idén i ren protest i loggboken, för att kunna acceptera mina egna tankar när jag utvecklade denna idé:
Det ÄR INTE fiskekrokar.
Det SER INTE UT som krokar.
Men det SYMBOLISERAR fiskekrokar
Eftersom det ÄR krokar.
När jag sedan gjort färdigt alla möbler kom jag i underfund med den tanken att det på långt avstånd påminner om samernas liv - mer i skog än vid vatten - och att kollektionen i sin helhet (åtminstone för mig) känns lite "skogsaktig". Därför lade jag till en liten detalj för att förhöja både intryck och syfte med denna märkliga klädhängare: En stam. Hornens former påminner nästan löjligt mycket om en trädkrona, och vad är en krona utan sin stam? Så, en stam som fästs mot väggen och där "hornen" kan höja och sänkas kom till och färgerna blir detsamma som kollektionens numera välkända märke: ränder i de samiska färgerna.Sedan insåg jag naturligtvis att resultatet skulle bli kaotiskt och nästan lite clownlikt, vilket gjorde att jag åter tog bort ränderna men behöll stammen och målade dit gammalt, hederligt trä som dessutom finns i nästan alla andra möbler inom kollektionen. Enkelt, klassiskt och passande men som gjorde att historien fortfarande behölls. Helt enkelt en inredningsdetalj som matchar resten av kollektionen mycket mer än tidigare.
9. Bordslampa
Den här inredningsdetaljen kom från början till som ett eko av den ursprungliga bordslampan som blev en pall, fast långt senare. Eftersom jag fortfarande ville ha en kraftig fot och redan var inne på tanken med träd, skog och naturnära färger, kom bilden av en björk som en blixt från en klar himmel. I och med detta är utvecklingen av denna lampa relativt kort, men lyckas ändå förmedla den del av historien den bygger på.
När jag skissat upp stammen av ett träd funderade jag mycket på huruvida man skulle kunna få ut ljuset utan att behöva sätta en glödlampa på toppen. Då kom jag på att man kan sätta lampan inne i stammen, och med hål som ljuset får stråla ut genom. Hålen är placerade på ett sådant sätt att de ersätter de "ränder" som vanligtvis förekommer på björkar. På så sätt blir lampan dessutom praktisk - precis som samernas funktionella hantverk - på det sätt att den både kan stå upp och ligga ner, vilket gör den väldigt flexibel och därför kan passa in i många olika situationer och miljöer - du bestämmer själv hur den ska vara.
För det andra har jag många gånger i detta inlägg nämnt att det finns mycket få samer kvar, men bara det faktum ATT de finns kvar är väldigt starkt även om det tyvärr inte finns så många. Detta visar jag genom att låta hålen visa att det finns få kvar men att nybyggarna syns mest och är många fler nu än då - som lagret runt lampan - och man kan säga att denna inredningsdetalj är som en motsats till spjälsängen, där situationen är många samer och få nybyggare. Men hålen är inte tomma. Genom dessa flödar ett varmt ljus som kommer från en och samma lampa - kärnan. Det symboliserar det jag skrev om tidigare, som också inspirerade till "Tillsammans isär"-mönstret, nämligen att de lyckades hålla ihop trots att nybyggarna inkräktade på deras land . Ljuset representerar samernas sammanhållning, trots att hålen är få och spridda över stocken skiner samma ljus som härstammar från samma kärna ännu klart genom dimman.
10. Byrå
Den här möbeln började som en följd av ljusstaken. Jag ville väldigt gärna använda mig mer av inspirationen från tofsarna, men ihop med annorlunda former som är spännande att upptäcka för barn. Anledningen till att det just är en byrå och inte en garderob är för att barnen ska kunna nå sina kläder (även om det då gäller äldre barn). Problemet med den första skissen var att historien saknades. Det kändes som om historien lags till i efterhand, och då blev hela konceptet fel. Trots det gav den första skissen mycket inspiration till den andra, där även den delen av historien jag hade valt följde med.
Den första skissen var alltså ett experimenterande med material och former. Jag började med att rita upp en stereotyp av en klassisk byrå (enligt min uppfattning) och sedan upprepa golvlampans diamantmönster som det mellersta lådan av tre. På så sätt blev alla tre lådor olika roliga former som inte precis liknar något man är van vid att se. Nackdelen med det är ju dock att min princip skulle vara som samernas: praktiskt och klassiskt. Alltså känns det lite som om jag tappat tråden, även om materialen i trä, päls och en duk med kuddens mönster på kändes rätt inom kollektionen. Inspirationen från tofsarna var naturligtvis i knopparna på lådorna, men där den mellersta lådan av syntetpäls skulle sakna knopp - den trycker man på för att få upp, men inte heller det kändes särskilt klassiskt.
Alltså började jag skissa på en ny byrå. Delen av samernas historia där tvisterna om rättigheterna fanns och att landet uppe i norr från nybyggarnas sida betraktades som öde följde med även här. Däremot fick jag släppa tanken på FÖR klassiskt, eftersom jag ännu ville rikta in mig på en rolig form och med mycket material att känna på för barnens skull. Därmed började jag bygga upp hela formen på byrån utifrån diamantmönstret från de samiska bandens detaljer (precis som för golvlampan) och fick till en V-format byrå med den ödsligt tomma träfärgen framtill. De två nedersta lådorna blir därför två annorlunda former (men som är betydligt lättare att förvara vikta kläder i till skillnad från den mittersta lådan i den första skissen) där jag behållit knopparnas inspiration från tofsarna där dessa skulle vara mjuka att hålla i, även om jag bytte ut garn mot syntetpäls för att man ska få en förnimmelse om det som faktiskt fanns i det nordliga landet.
Här arbetade jag alltså mycket med "bakom fasaden"-tema, vilket ledde till att byrån på alla kortsidor omges av det rutiga "Tillsammans isär"-mönstret från kudden. Då ser man alltså inte mönstret (som representerar det som fanns i norr, d.v.s. samerna) från framsidan, utan bara kal mark (träet). Sedan, för att formen ser ganska opålitlig ut - precis som nybyggarna såg på det nomadliv samerna levde som hotfullt - lade jag till två "stöttepelare" i form av långa "pinnar", en från varje sida som stöttar upp byrån. Dessa är klädda i syntetpäls för att representera de viktiga renarna som stöttade upp samernas historia och som bidrog till att samerna finns kvar än idag. Det är också ett budskap jag vill visa, eftersom samerna på grund av den svåra situationen är väldigt få och fortfarande behöver stöttas än idag som det minoritetsfolk de är.
Specifikationer
Specifikationerna letade jag upp genom att söka upp liknande möbler på stora företag, för att hitta information om var och en av dem och viktiga hälsokrav som skulle tas med i beräkningarna, t.ex. avstånd mellan spjälorna på spjälsängen för att barnet inte ska fastna. Därmed gjorde jag en lista över alla mått innan jag påbörjade ritningarna - men mer om det kommer i nästa inlägg!
Hoppas detta var givande läsning och tack för överseendet om det långa inlägget - men hellre skriva utförligt så att man kan följa med i processen än att det är otydligt och utelämnade detaljer! :)
TREVLIG HELG! :D
Kram
Annie
